Kategori Motion och idrott

Feb 20 2011

Tartu Maraton 2011

Årets Tartu Maraton är i hamn för min del och det blev en betydligt enklare historia än jag förväntat mig. Visst var det kallt, men jag hade till all lycka inga problem med kölden i något skede. Inga andra problem heller.

Tartu Maraton är ju ett långlopp på skidor den här årstiden. Längd 63 km. Varför man valt att kalla det maraton förstår jag inte. Helt vilseledande namn.

Det var 6 500 löpare anmälda. Och det är rekord. Loppet blev fulltecknat i ett tidigt skede, och det är första gången i historien. Själv hamnade jag att gå köksvägen för att få startnummer. Ett tack går till PWT för den tjänsten!

Hur kallt det var vet jag inte riktigt. Jag hörde någon säga att det var -23 °C i Otepää när starten gick. Sen steg temperaturen snabbt. Och jag gissar på -15 vid målgång för min del.

Vi var i Otepää i god tid före start. Startfållan var stäng när vi kom, men jag kastade in skidorna över staketet. Sen knallade jag till Karupesä och satt där i värmen och slappade ca. en timme tills det bara var en kvart kvar. När jag kom till startfållan drog jag av mig överdragskläderna och så var det dags för start. Noterade att solen värmde bra redan då, så jag slapp att bli kall överhuvudtaget.

Att karriären är på dalande står nu utom all tvivlan. Sluttiden i dag var hela elva sekunder långsammare än för två år sen!

På minussidan noterar jag också att rösten mer eller mindre försvann under loppet. Ingen större skada med det, den behövs knappast. Men det blir ändå intressant att se om och när den repar sig.

Nu är det dags att förbereda sig för banketten. Den håller vi i Krutkällaren i Tartus gamla stadsdel. Banketten är ju minst lika viktig som själva loppet. Och innan dess hinner jag förhoppningsvis med en Jägermeister. Eventuellt två om jag skyndar mig.

Feb 19 2011

Inbjudan

Arrangören här i Tartu verkar ha koll på saker och ting, eftersom en inbjudan till en Worldloppet Master träff satt faststiftad på mitt startnummerkuvert. Tyvärr nobbade jag tillställningen. Någon bra orsak till hade jag inte.

En del av tiden har gått åt till att fundera hur man skall klä sig i morgon. Efter lite kompletterande shopping i dag så tror jag att läget äntligen är under kontroll.

Feb 18 2011

Ahrlin trotsar kölden

Jag stötte på Jerry Ahrlin på väg till Otepää i dag. Jerry har ju varit etablerad i världstoppen i flera år redan. Nu är han bättre än någonsin. Efter att ha vunnit flera långlopp i vinter får han väl ses som favorit på söndan också. Han är en grym stakåkare.

Jerry menade att -20 °C inte är något större bekymmer för honom. Men blir det kallare än så finns det risker. Någonstans där i trakten kommer temperaturen att ligga. Det ser vi på söndan.

Feb 18 2011

Vackra kurvor

Jag gillar vackra kurvor i allmänhet. Kurvan på bilden är symmetrisk och fin. Ändå  gillar jag den inte. Största felet är att den ligger för lågt på skalan. Utlovad temperatur inför veckoslutet i Otepää inbjuder inte till skidåkning. Åtminstone inte 63 km med nummerlapp på.

Helt klart en felsatsning från min sida. Igen!

Feb 14 2011

Ultra Trans

Det fanns de som valde att köra båda dagarna i Transjurassienne, en så kallad UltraTrans. På bilden poserar fyra nordiska ungdomar som hade trevligt tillsammans i Jurabergen och kondition nog för en UltraTrans.

Från höger på bilden: Aud från Norge, Gudrun och Sven-Erik från Sverige och BG från Finland.
Fotograf: Janne

Feb 13 2011

La Transjurassienne Main Race

Idag gick huvudloppet i La Transjurassienne, i fristil. Loppet var ju ordentligt förkortat på grund av snöbristen. I gengäld var banan mycket tuffare vad terrängen beträffar.

Arrangören ställdes ordentligt på prov. Banan lades om i sista stund. Starttider ändrade ännu på morgonen. Mycket kunde kritiseras men det ser jag inte som min uppgift.

Förhållandena var tuffa idag. Ingen vidare köld på natten och mycket värmegrader på dan, åtminstone i de mera soliga partierna. Underlaget blev både löst och blött. Speciellt var att vissa delar av banan kördes i båda riktningarna. Där var det ordentligt trångt. Och en 10 km lång slinga kördes två varv.

Första stigningen gick bättre än i går. Jag trodde för ett ögonblick att min strejkande kropp var tillbaka i jobbet. Men nu vet jag inte riktigt. Det blev i vilket fall som helst ett tungt lopp. Skidorna plöjde ställvis djupt i sockret. Men jag kom i mål, vilket ju är huvudsaken. Och utan att åka omkull en enda gång. Det gjorde nog många i de krävande utförslöporna med massor av lössnö. Det är klart att gårdagens lopp satt i kroppen. Och veckan som gått var ju ingen större vila fysiskt sett med skidåkning på hög höjd i Davos.

Vår vän Sven-Erik sade i bussen hem. ”Nu kan vi åtminstone skryta med att vi deltagit i den jävligaste skidtävlingen som finns.” Och Sven-Erik saknar minsann inte erfarenhet. Nu är jag inte övertygad om att han hade helt rätt, men orden beskrev rätt väl stämningen just då.

Feb 12 2011

La Transjurassienne

Franska långloppet La Transjurassienne är avhandlat. Dagens klassiska distans var förkortad till 42 km. Beträffande arrangemanget finns det saker man kunde anmärka på, men det är kanske att vara onödig. Hela loppet har legat i vågskålen in i det sista. I stället får man nog lyfta på luvan för att det kunde genomföras.

Banan var tung, vågar jag nästan påstå. Föret var också utmanande. Jag räknade till tre olika fören i dag. Skulle jag räkna barmarken som ett eget blir det fyra. Aningen dåligt fäste fick jag dras med loppet igenom. Värre var dock att kroppen hade strejkdag just idag. Någon orsak vet jag inte, men det är sådant man får ta.

Det mest positiva just nu är att morgondagens fristilslopp också är förkortat till 42 km. Fulla distansen på 76 km hade nog känts onödigt jobbig i dessa förhållanden.

Vid målgången var övergången från snön extra mjuk. Vi landade direkt i halmen.

Feb 12 2011

Ingen snö

så långt ögat når. Åtminstone inte i Le Brassus. Lika illa det förståss på franska sidan eftersom vi befinner oss på gränsen. Vintern här har inte varit vad den skulle vara. Fransmännen trotsar naturen lite grann och arrangerar långloppet La Transjurassienne i alla fall. Tufft gjort med tanke på hur här ser ut.

Loppet är förkortat till 42 km, precis som i König Ludwig Lauf. Medan tyskarna gjorde en flack bana så gjorde fransmännen tvärtom. Banan här är riktigt tuff. Eller vad sägs om över 1000 m total stigning! Jag straffas tydligen direkt för mina åsikter när jag tyckte att König Ludwig Lauf var för lätt. Morgondagen blir nog en utmaning. Hoppas bara att man hålls på banan. Annars far nog klistervallningen illa. Och kanske något annat också.

Bilden är från Le Brassus. Foto: Cati

Feb 8 2011

En plats i solen

Eller vad annat kan man säga om tillvaron just nu. Perfekt preparerat. Vacker omgivning. Fantastiskt väder. Sommar och vinter på samma gång. Skidåkning när den är som bäst. Det är Davos i ett nötskal.

Feb 6 2011

Inte bara träning

Jag glömde i förra inlägget att berätta att det var ju tävling här också. Damklassen vanns av Sandra Hansson. Om hon blev glad över segern eller för att jag fotograferade är just nu lite oklart. Övriga på pallen var Jenny Hansson och Maria Novoselova

På podiet bland herrarna, inte helt överraskande, Jerry Ahrlin, Stanislav Rezac och Oskar Svärd. Sedan följde Martin Larsson, Marco Cattaneo och Anders Aukland.

Feb 6 2011

König Ludwig Lauf

König Ludwig Lauf, den tyska deltävlingen i Worldloppet, skidades detta veckoslut. Loppet går i omgivningen av den charmiga stadsidyllen Oberammergau.

Jag tajmade mitt första långpass för vintern alldeles perfekt när jag deltog i dagens klassiska lopp. Det är alltid lättare att skida långpassen i sällskap och med ordnad service. Dagens tur blev en rätt bekväm historia. Försökte hålla till på det aerobiska området och missade bara lite. För pulsen steg nog med 20 slag direkt när jag knöt nummerlappen på hotellrummet.

Våren är långt på väg i Bayern. Vi bjöds på ett härligt skidväder både igår och idag.

Det finns mycket för mig att lära ännu om förhållandena här i mellaneuropa. Det är svårt att bli klok på detta. I går var det ca 10 plusgrader och klart solsken. Ändå var snön i spåret alldeles torr och finkornig. Tills idag utlovades samma väder (+12°C är det nu ett par timmar efter att jag gått i mål). Men jag som har ”stinnt ti fata” så vallade med klister. Det visade sig inte vara någon höjdare i det torra och kalla spåret. Men jag kom ju mig runt utan något besvär. De flesta resonerade på samma sätt som jag och satte klister under.

Annars så håller arrangörerna på att förstöra ett bra lopp. Dagen lopp var förkortat till 42 km och skidades som 2 varv runt ett 21 km långt spår. Dagens bana var onödigt flack. Orsaken till omläggningen vet jag inte, men jag antar att det inte bara var av hänsyn till mig som kom hit halvtränad. Hoppas detta var en tillfällig lösning. König Ludvig Lauf har hört till de trevligare loppen vad banprofilen beträffar. Det är i alla fall min åsikt.

Feb 1 2011

Pumpen slut

Det handlar alltså om SpinnBodyPump på gymmet. För min del är den över för denna säsong. Jag har haft för vana de senaste åren att hyra ett gymkort för ett par månader, inför upptakten till skidsäsongen. Målsättningen i år var att få ihop till 20 träningspass. Det stannade vid 19 gånger när gymkortet gick ut i går.

Jag har inget intresse av gymträning överlag. Jag föredrar utomhusmotion. Men jag gör ett undantag när det gäller den ledda SpinnPumpen. Den är lagom rolig att delta i. Men framför allt, vinsten ligger i den mångsidiga muskelträningen som BodyPumpen erbjuder för hela övre kroppen. Min åsikt är att den är till nytta för bl.a. skidåkningen. Åtminstone för mig som har en klart ”försummad” överkropp. Ett resultat av ett livslångt sittande.

Visst känner man sig lite udda i pumpsalen bland mestadels kvinnor. Men det tar jag som en man!

Jan 30 2011

Skid FM dag tre

Dag tre bjöd på det perfekta skidvädret. Och ett blixtrande före. Med andra ord, skidfest för hela slanten. Ca. 3 000 personer, publiken alltså, tog tillfället i akt.

Vörå- och korsholmsborna behöver sannerligen inte skämmas för sin arrangörsinsats. Mycket bra PR för Vörå, det är i alla fall min bedömning.

På programmet i dag: Skiathlon, 7,5/7,5 km för damer och 15/15 km för herrar. Roponen övertygade, Lallukka överraskade. Överraskade gjorde också Marie Sippus med sin 11:e plats!

På pallen bland damerna: Riitta-Liisa Roponen, Aino-Kaisa Saarinen och Riikka Sarasoja. På herrsidan: Juha Lallukka, Sami Jauhojärvi och Tero Similä.

Jan 30 2011

Skid FM dag två

På programmet: 10  km för damer och 15 km för herrar. Båda distanserna i klassisk stil.

Medaljörer damer: Roponen, Saarinen och Muranen
Medaljörer herrar: Jauhojärvi, Heikkinen och Similä

Jan 28 2011

Skidfesten i gång

Skid FM startade idag med sprintstafetterna. Det blev riktigt fina tävlingar. Dessutom spännande på herrsidan.

På damsidan tog Joutsan Pommi med Aino-Kaisa Sarinen och Maija Saarinen en säker seger. På herrsidan slog Ville Nousiainen Sami Jauhojärvi i en ursinnig spurt. Det var första FM guldet i sprint för Kouvolan Hiihtoseura. Villes lagkamrat var Kari Varis. Anmärkningsvärt är att Kari Varis får bocka en guldmedalj i sprint. Han är ju en riktig långtradare, en av våra mest pålitliga.

Skidpubliken i Vörå fick njuta av tävlingarna i ett varmt och behagligt vinterväder. En eloge till arrangören för sprintbanan som var mycket publikvänligt dragen. Stämningen var god och arrangemangen fungerade fint. I morgon blir det antagligen en betydligt större publik.

Jan 18 2011

Analysen

Ur statistiken i föregående inlägg går det knappast att utläsa så mycket. Åtminstone inte för en utomstående. För att dra några slutsatser måste innehållet sättas in i ett relevant sammanhang. Om man ritar upp en kurva av fjolårsresultatet (antal timmar motion) tillsammans med tre tidigare år, kan man tydligt se en tendens. Och det ser verkligen inte bra ut. En extrapolering av kurvan berättar sannolikt något om hur framtiden ser ut. Om inget radikalt inträffar kommer rörelsen att avstanna helt inom bara några få år! Hups! Det var nog fortare än jag tänkt mig.

Men jag bloggar väl på fram tills dess.

Jan 16 2011

Genomskinlighet

Jag väljer självmant att redovisa fjolårsstatistiken över mitt motionerande. Med risk för att Wikileaks hade gjort det annars. Öppenhet efterfrågas ju på alla håll och genomskinlighet är det nya modeordet.

Innehållsmässigt är själva statistiken närmast deprimerande.

Jan 16 2011

Man lär sig

alltid något nytt när man bloggar. Fick en kommentar på ett tidigare inlägg att Ämmänmäki nog har ett svenskt namn också. Chansade på en direktöversättning och googlade. Visserligen hittade Google endast ett dokument, nämligen ”VAASAN VIHERALUEJÄRJESTELMÄ 2030 VASAS GRÖNOMRÅDESSTRUKTUR 2030” men det torde stå helt klart att Ämmänmäki heter Kärringbacken på svenska. Ett framtida namn dessutom av dokumentets natur att döma.

Jan 7 2011

Mina tillgångar

Jag uppskattar möjlighten att kunna åka skidor hemifrån. Utan att behöva köra bil en endaste meter. Elljusspåret vid Ämmänmäki erbjuder den möjligheten. Det ligger på bekvämt avstånd och har varit i hyfsat skick den senaste tiden.

Också spåren i Molnträskterrängen är skidbara. Jag testade dessa för första gången denna vinter när jag tog en tur via Pilvimaja i dag.

Detta är några av mina tillgångar just nu.

Bilden är från Ämmänmäki.

Dec 11 2010

Nöjd och belåten

Det var läge att packa penalerna och resa hem i går. Dels hade kroppen fått vad den tålde och dels skärpte kölden greppet en aning. Ingen extremkyla är dock i sikte.

Det var en lyckad vecka på alla sätt. Vädret var stabilt och tillät skidåkning varje dag. Har hunnit uppleva annat också genom åren. Snöbrist, regn och sträng kyla har kunnat blanda bort korten runt självständighetsdagen. Nu var förhållandena nästan perfekta. Något jag känner stor tacksamhet över.

Tog farväl av ett sagolikt vackert vinterlandskap i skymningen. Nästan lite vemodigt just då, även om jag samtidigt längtade hem.

Dec 8 2010

Tasaista junnaamista

Inte den minsta lilla variation för närvarande när det gäller skidåkningen. Samma mönster upprepas dag efter dag. Klassisk åkning, samma bana, tre varv. Inte ens föret och temperaturen ändrar. Termometern visar ständigt – 8 °C.

Enda som varierar är pulsen.

Dec 5 2010

Kort lägesrapport

från Levi. Skidade några varv runt Isoporo och konstsnöspåret i dag. Det var överraskande mycket folk i farten. Nästan början till lite trängsel på vissa ställen. Några enstaka tävlingsåkare såg man till men alla vi turiståkare är i klar majoritet. Betydligt livligare än i fjol vid samma tidpunkt. Och det är ju glädjande.

Fina förhållanden hur som helst. Även om det blåser onödigt hårt just nu.