På arbetsläger i Stockholm

Veckoslutet blev att tillbringa i Stockholm. Jag fick förtroendet att hjälpa till med en pågående lägenhetsrenovering. Hela helgen gick i arbetets tecken och något annat hann jag inte med trots många frestelser. Det var ju nationaldag och allt.

Huset och lägenheten har många år på nacken. Det gäller att gå någorlunda varsamt fram när det genuint gamla skall rustas upp och förses med modern teknik. Och just den moderna tekniken med de nyaste innovationerna kan faktiskt underlätta i vissa fall. Behovet att fälla in strömbrytare i robusta stenväggar minskar om man tar till trådlös teknik. Man tänder, släcker och dimmar belysningen med fritt placerbara trådlösa tryckknappar, alternativt med fjärrkontroll. Tekniken var förvånansvärt enkel att installera och såg ut att fungera med en gång. Över 100 meter kabel gick dock åt.

Jag passade på och tittade in i husets källare också. Intressant att gå i dessa ”katakomber”, helt i originalskick. Huset är byggt någon gång på 1880-talet.

Intressant är också att uppleva hur tyst en bostad kan var i centrala Stockholm. Orsaken till detta är att lägenheten ligger i det så kallade gårdshuset, alltså bakom huset vid gatan. Innergården är helt sluten och de massiva huskropparna hjälper effektivt till att dämpa bruset från stan.

 

Annonser

Renoveringens sista

De mest tråkiga arbeten har ju en tendens att lämna, eller åtminstone skjutas upp. Så gick det förståss med tapetseringen. Inget annat var att vänta.

Men nu ryckte jag äntligen upp mig. Och plötsligt var pappret upphängt.

Klart för slutsyn

Målsättningen nåddes

En av målsättningarna med lägenhetsrenoveringen torde vara uppnådd när nu slutresultatet står att beskådas. Men så var det ingen stor utmaning heller att få till en snyggare design på installationerna.

Badrummet före renoveringen

Samma hörn efter renoveringen

Bra terapiform

Kakelarbete är en utmärkt terapiform. I synnerhet när det utförs i trånga utrymmen med många vinklar och hörn så att största delen av plattorna måste skäras. Gärna med mycket håltagningar dessutom.

Renoveringen fortskrider

i maklig takt. Precis som all terapi behöver göra.

I ungdomen fick man höra diverse livsvisdomar av de äldre som visste. Tyvärr har det mesta fallit i glömska men visdomsordet av Kalle B. har lyckligtvis fastnat. Han påpekade att man inte skall arbeta arbetet undan sig. Den sanningen har blivit tillämpad i många sammanhang, men i synnerhet nu under terapirenoveringen.

Ändå finns det risk att renoveringen tar slut inom en överskådlig framtid. Det finns små tecken som tyder på detta. Ett sådant tecken är köket som nu är i kokdugligt skick.

Stampar på stället

Lägenhetsrenoveringen stampar mest på stället känns det som. Men några mindre framsteg kan dock noteras.

En badrumsrenovering är rätt omständig numera om den görs enligt metoderna för VTT:s våtrumscertifikat. Jag kände inte alls dessa nymodigheter när jag påbörjade projektet. Men i ett tidigt skede stod det klart, detta var det enda rätta. Ansvarsfrågan blir rimligtvis enklare att hantera i framtiden om t.ex fuktproblem skulle uppstå. Själva vattenisoleringsarbetet måste köpas utifrån av en person med certifikat.

Certifikatet påtvingar en rad olika moment, vilket gör att tidtabellen lätt blir utdragen. Väggreglarna (eller spirorna som det heter på grundspråket) får ligga på maxavståndet 45 cm. Jag blev därför tvungen att riva de gamla skivorna och sätta in fler reglar. Detta tilläggsarbete löste dock problemet med kabeldragningen och väggdosorna på ett utmärkt sätt. Nu är väggarna skivade och vattenisolerade, elvärmekabeln monterad och golvet spacklat. Med andra ord, plattsättning nästa. Men före det skall jag försöka klara av en av de större mentala påfrestningarna i livet. Att montera ett IKEA kök!

Badrumsväggen förstärktes med nya reglar.

Badrumsväggen vattenisolerad och klar för plattsättning

Hölmöläbornas köksfläkt

När jag rev köket stötte jag på en osannolik konstruktion. Kanalen från köksfläkten slutade i ett fullständigt hermetiskt tillslutet utrymme! I praktiken betyder att ingen luft har kunnat passera fläkten.

I ett våningshus får köksfläkten vanligtvis inte kopplas till frånluftskanalen. Vill man ha köksfläkt så bör den vara försedd med ett kolfilter. Matoset dras genom kolfiltet och luften blåses ut i rummet.

Av den rivna fläktens skick kunde man utläsa att den blivit flitigt nyttjad. Här har husmor i åratal använt ström till fläkten utan att den sugit det minsta. Det är nog lite hölmöläborna över det hela. Åtminstone över den som byggt.

Renoveringsprojektet framskrider

alldeles för sakta. Dels har projektetet en tendens att växa, och dels har det uppdagats brister i planeringen. Rivningsarbeten pågår ännu, vilket betyder att jag ligger efter tidtabellen redan. Inte bra!

Kökskaklet ryker den 4 juni 2012.

Att riva gammalt

bjuder ofta på överrskningar. Sällan positiva. Möjligtvis kan man förnimma olika epoker i husets historia.

Lager på lager av murbruk, spackel och målfärg. Väggen torde vara från 1938.

Nytt projekt

Jag lovade visst lite för mycket när jag tog på att renovera ett badrum, kök och toalett. Men det är lite sent att ångra sig nu.

Det har kommit mycket nya bestämmelser när det gäller badrum. Så nu blir det att riva mera än jag tänkt från början.

Den som sanerade här senast satsade inte speciellt mycket på det estetiska. Så att få till ett vackrare slutresultat är en av målsättningarna. Få se om det lyckas. Oddsen är hyfsat goda i alla fall.

Terapin är tryggad de närmaste veckorna.

Badrummet före renoveringen. Kanske inte det snyggaste man sett vad installationen beträffar.