Anfi

Som kanske framgått ur tidigare inlägg bodde vi senaste vecka på Anfi del Mar i utkanten av Arguineguin. Vi har besökt stället åtskilliga gånger tidigare, men det var nu första gången vi bodde där.

Anfi är ett resultat av den norska entreprenören Bjørn Lyngs (1925-2006) företagsamhet. Det sägs att han under en fiskefärd utanför Arguineguin i slutet av 1980-talet fick syn på berget Barranco de la Verga som stack ut i havet. Han tyckte att stället skulle passa för ett semesterboende. Han var en handlingens man som var kapabel att förverkliga sin idé. Han köpte berget, sprängde bort det och första objektet, Anfi Beach Club, blev klart 1993.

Anfi består nu av fyra semesterklubbar, Anfi Beach Club, Club Puerto Anfi (där bodde vi), Club Monte Anfi och Club Gran Anfi. Alla drivs på timeshare-basis och är öppna endast för egna och i någon mån för RCI-medlemmar. Ägarna representerar över 50 olika nationaliteter, men uppskattningsvis över en tredjedel är nordbor, de flesta norrmän. Björn Lyng kände väl till nordbornas önskemål och behov. Han byggde precis det som efterfrågas. Utöver de fyra klubbarna på Anfi finns numera också en anläggning och golfbana i Taurodalen, Anfi Tauro Golf & Luxury Resorts.

De fyra anläggningarna i Anfi del Mar har tillsammans över 800 lägenheter. Tvårummere, trerummare och kanske någon enstaka fyrrummare. Runt dessa finns ett stort antal poler, parkanläggningar, ett litet köpcentrum, en småbåtshamn, en hjärtformad konstgjord ö och en sandstrand. Den vita sanden är annars ditfraktad från Västindien! Det lär vara en strand man aldrig bränner fötterna på. Ett eget vattenverk gör bruksvatten av havsvattnet. Också detta enligt ett koncept av skaparen Bjørn Lyng.

Mitt intryck är att verksamheten är mycket ambitiös och välfungerande. Stället är fortsättningsvis mycket fräscht, större och mindre renoveringar görs kontinuerligt, slitna möbler byts ut etc. Men så finns det också över 800 anställda på Anfi. Och, årsvederlaget som ägarna betalar är nog i högsta laget, -på min skala.

Lägenheten vi bodde i var rymlig och fin, den fungerade perfekt till alla delar. Det kan hända att vi vill återvända, men i så fall får vi vänta i fyra år. Sådana är reglerna då efterfrågan är tillräckligt stor.

Annonser

Ansiktslyftning

För fem år sen promenerade jag förbi en pågående husrenovering i Arguineguin. Av någon anledning tog jag ett foto av arbetet.

Nu råkade jag ha vägarna förbi igen. Kunde bara konstatera att fasaden har genomgått en rejäl ansiktslyftning. Snyggt blev det dessutom.

År 2010

Radisson01260915

År 2015

Radisson02260915

 

Med en holme som gemensam nämnare

I somaras när vi besökte Åland träffade vi överraskande våra villagrannar där. Vi råkade bo på samma hotell.

När vi nu besökte Gran Canaria träffade vi en annan villagrannfamilj där. Vi var balkonggrannar rent av.

Ett märkligt sammanträffande eftersom vi inte har så många villagrannar. Och vad jag kommer ihåg så har vi aldrig träffat varkendera grannarna på vår egen holme. Hojtat något från båten på sin höjd.

Det roliga tog slut

Hemma igen efter en fin vecka med ett fantastiskt varmt och soligt väder hela tiden. En vecka till hade gått med lätthet! Det konstaterade jag senast i går kväll när termometern visade 26,2 grader klockan 22.

Det var en vecka i rörelse som vanligt. Inte så mycket löpning som tidigare för min del. Men en kort morgonlänk är ju nästan obligatorisk i denna miljö. Frun var flitigare med löpningen denna gång.

Dagspromenader var det genomgående temat. Inga märkvärdigheter alls men vi hann med Puorto de Mogán, Maspalomas, Puerto Rico, Amadores och näromgivningen i Arguineguín. Men så långt som till en solstol hann jag inte denna gång heller. Veckan präglades av ett fullständigt stressfritt tillstånd i vilket fall som helst.

Att vi vistades utomhus större delen av tiden berodde inte på att vi skulle ha ogillat vårt vardagsrum!