med Lillkillen, åtminstone just nu. Medicineringen är avslutad och Ivar ser ut att må prima.
Etikettarkiv: Hundvalp
Läkningen fortskrider
Dränen som suttit i halsen på Lillkillen tog vi bort för en vecka sen. Nu är såret helt läkt och ingen ny svullnad har uppstått. Ännu.
Veterinären stod för ett riktigt fint hantverk när han fixade till dränen. Med hjälp av ett stygn rakt genom röret hölls den på plats tiden ut.
Ökad motion
Lillkillen på bara 6 månader skall normalt inte ha så mycket ordnad motion. Medan rehabliteringen ännu pågår försöker vi ändå aktivera honom lite extra. Han har tidvis varit lite slö på grund av alla medicinerna och blivit lite tjock. Det är främst den stora dosen kortison som nu syns på kroppen.
Skogspromenader trivs vi med, idag 8 km.
Ivar fyller halvt idag
Det mesta jämnar ut sig i längden. Det tycks gälla oss hundägare också.
Vår förra hund Igor blev över 16 år gammal. Han var hur frisk som helst och behövde således aldrig besöka veterinären.
Annat är det med lillkillen Ivar. Han blir 6 månader idag och har fått en riktigt risig start i livet. Han har varit till veterinären åtminstone 7 gånger. Blivit opererad i tungan en gång, fått näringsdropp ett par gånger och ätit antibiotika i 45 dagar. Plus lite annan medicinering som ännu fortsätter, liksom antibiotikan.
Man kunde kanske tro att Ivar redan är ett riktigt vrak. Hur det går för honom vet vi inte, men just nu är han en levnadsglad och pigg valp. Sin bemärkelsedag firade han i sällskap med många andra på Juthbackamarknaden.
Ivar 6 månader.
Uppförsbacken tar inte slut
Ivars uppförsbacke vill inte ge sig. Halsen krånglar fortsättningsvis och ingen vet den exakta orsaken. Abscesser bildas kontinuerligt och spricker vartefter.
Idag var det åter dags för ett besök på kliniken i Nurmo. Enligt veterinären ser tungan ytterst komplicerad ut nere i svalget. Genom ett kiruriskt ingrepp tog han bort en böld från tungan. Ett vävnadsprov skickades bort för ytterligare analys.
Samtidigt sattes en drän i abscessen på halsen. Hur länge den får sitta kvar återstår att se. En skyddstratt var fullständigt omöjlig att få på. Resultatet av alla ingreppen börjar få traumatiska följder.
Drän på Ivars hals för att tömma abscessen på vätska
Ingen operation
Lillkillen hade tid för halsoperation idag. När veterinären undersökte halsen konstaterade han detsamma som vi gjort. Svullnaden har gått tillbaka helt de senaste dygnen. Endast en mindre knut kan kännas när man trycker på halsen. Veterinären menade att chanserna är goda att skadan läker ytterligare med antibiotikans hjälp. En onödig operation skall man undvika. Eftersom Ivar ser ut att må bra för tillfället är vi helnöjda med dagens beslut. Antibiotikakuren förlängdes med en vecka till.
Idag på morgonen låg två mjölktänder på golvet. Att han tappat sina värsta sylar har jag heller inget emot.
Ivars mjölktänder som han tappade vid 5 1/2 månads ålder.
Uppförsbacken planade ut
Uppförsbacken fortsätter för lillkillen även om den tillfälligt planade ut. Det kom en överraskande vändning till det bättre. I ett enda huj.
Efter fem dagars spyende och utan att ha ätit det minsta lilla började allmäntillståndet bli oroväckande dåligt för valpen. Antibiotikakuren blev också lite på hälft eftersom inga piller gick att lura i honom längre. Visserligen hade vi tid reserverad för halsoperation i Seinäjoki på måndag morgon, men det var ännu många dagar dit. I går på morgonen började därför Matte ringa runt efter en akut veterinärstid, vilka inte är helt lätta att få i dessa tider. Efter ett tiotal samtal fick vi löfte om en tid i Nurmo ifall vi kunde komma genast. Det kunde vi. Endast frukosten blev lite på hälft när vi kastade oss i bilen och körde till Nurmo. Kliniken visade sig ligga ute i grönskan på den österbottniska prärien.
I Nurmo blev vi synnerligen väl omhändertagna. Veterinären lyssnade tålmodigt till vår berättelse om halsproblemen, antibiotikakurerna och spyendet. Han föreslog en grundligare och systematisk undersökning. Veterinären föreslog också ett halsprov innan operationen. Han sade också att spyendet inte nödvändigtvis har något med halsen att göra. Möjligtvis kunde spyendet bero på medicineringen. Det skulle senare visa sig att det berodde varken på halsen eller medicineringen.
Det blev blodprov, provtagning och näringsdropp. Droppet var viktigt nu efter den långa svälten. Det var visst något Hemohes-liknande han fick.
Blodproven analyserades genast. De var i huvudsak bra. Svaren på halsproven får vi nästa vecka. Då görs nya bedömningar om en eventuell operation. Någon operationen på måndag blir det således inte. Halsen såg lite problematiskt ut, den var fortsättningsvis infekterad. Och en knut sitter på tungan.
När vi sedan kom hem kom lottovinsten. Ivar gick rakt till diket och ställde sig, för första gången på hela veckan. Och ut kom en stor silikonplugg! Något han troligen fått i sig vid sommarstugan. Han hade gått med världens tätning i magen hela veckan. Undra på att han spydde. Att den överhuvudtaget kunde passera är mer än jag begriper. Hemohes verkar vara riktigt bra.
I ett huj blev det hund av honom igen. Fast nu är han bara hungrig.
Hemsjukhuset
Det är rejäl uppförsbacke för lillkillen nu. I måndags började han spy och det har hållit i sig ända tills idag. Har inte ätit och knappt druckit på tre dagar. Så i kväll valde matte att ge honom dropp. Det hade han inget emot. Han fick också lite medicin mot illamående.
Medicineringen och droppet hade snabb verkan. Efter en stund var han åtminstone lite piggare.
Såret efter abscessen har läkt men en knut sitter fortsättningsvis kvar på halsen. Det kan vara ett främmande föremål i halsen eller inne i tungan. Något som eventuellt måste opereras.
Ivar med dropp. Hemsjukhuset vårdar.
Nyrakad
Lillkillen fick en rakning hos veterinären idag. Det var nödvändigt för att få såret undersökt och putsat. Av abscessen som sprack i lördags finns endast en liten krater kvar. Ser ut som ett kulhål.
Exakt vad som förorsakar problemen är inte helt klart. Något med tungan verkar det ändå vara. Eventuellt att något främmande föremål sitter kvar.
En försiktig förhoppningen är dock att såret läker och infektionen ger med sig med antibiotikans hjälp.
Ivars humör är det inget fel på, lite småvild som han är just nu. Om han är groggy efter bedövningen eller bara glad över att må bättre är lite oklart. Jag skulle nästan gissa på det senare.
Hemkirurgi
Lillkillens hals började krångla på nytt. Tydligen blev den inte helt bra efter den första antibiotikakuren. En yttre svullnad runt halsen har varit på gång de senaste dagarna och i går fick han antibiotika för andra gången. Men svulnaden ökade med väldig fart. Idag var svulnaden stor som en tennisboll och nästan stenskarp. Otur att det var helg och semestertider, det är annars också ont om veterinärstider.
Idag på eftermiddagen sprack plötsligt svulnaden. Det gick hål på halsen! Det var tydligen någon slags böld han hade. Så det blev ett mindre blodbad här inne när innehållet sprutade runt. Såret blöder ännu men Ivar ser ut att må bättre nu när trycket runt strupen försvann. Såret vill han ha för sig själv, det går inte alls för oss att undersöka.
Nu borde såret rensas ordentligt för att undvika nya infektioner. Det får vi vänta med tills måndag, och hoppas på någon akut veterinärstid.
På väg
till skogen. Bråttom, bråttom…
Ivar på skogspromenad, – i högt tempo.
På upptäcktsfärd
Föräldraledig
Passade på och tog ut lite pappaledigt den här veckan. Lillkillen Ivar gjorde ju entré i början av veckan. Man vill ju vara till hands.
Men man borde nog vara föräldraledig medan man är ung. I den här åldern är det rätt ansträngande att passa ett energiknippe som Ivar. Så idag tog jag lite ledigt från pappaledigheten och var på jobbet och vilade upp.
Ivar är här!
Ivars första biltur. Åtta veckor gammal.
Bogart 