Idag löptes New York Marathon. Det leder ohjälpligt tankarna till fjolårets lopp. En enorm upplevelse som jag minns med stor glädje. För övrigt det senaste maratonloppet som jag sprungit.

Det är lätt att fattas av missmod när kroppen strejkar och man inte kan hålla på som vanligt. Då kan det vara hälsosamt att bli påmind om att det faktiskt finns de som har det värre. Jag är inte beredd att byta med gossen på bilden, trots att han klarar av att ta sig runt. Fotot tog jag under fjolårets lopp.

Det är lätt hänt att man gnäller på stad och kommun. Jag har gjort det ett flertal gånger, åtminstone när det gäller uteblivna satsningar på motionsidrotten. Jag avser då billiga och enkla saker som kommer en stor allmänhet till del.

Nu har staden i alla fall gjort något, nämligen preparerat för skidspåret genom hela Korsnäståget. Ingen överlång sträcka men ändå. Tack för det!

Bild och text är lånad från dagens Expressen.

den första i historien, ordnades i dag på Ritz. Ett tillfälle när lokalproducerat fick stå i focus.

Vårt intresse riktades mot kvällens sista film, ”Kampsång för snälla pojkar”. Filmen visade sig vara en positiv överraskning. Den var rolig och höll ett bra tempo. Ungdomarna kan nog!

En kort trailer kan ses här.

Att ta upp båten så här på hösten har aldrig varit något nöje. Dels är det lite vemodigt när säsongen är över och dels brukar det vara förknippat med rent tekniska bekymmer. Åtskilliga gånger har man stått och slirat i slänten när framhjulsdriften inte gett tillräckligt fäste.

I år var det andra bullar. Att dra med Quattron är ju ett rent nöje.

den gröna alltså, som vi begåvats med på jobbet. Åtminstone jag gillar den.

på jobbet i morgon. Namn, image och färg, allting blir nytt. Redan i kväll åkte nya flaggan upp.

Imponerande att se den enorma mängd tranor som nu håller till på Söderfjärden. De finns i tusental.

Inte lika muntert för jordbrukarna som får sina skördar beskattade.

meddelas härmed att det är välpreparerat uppe på Levi. Det är numera möjligt att göra en halvkilometers runda runt toppen på extremt jämnt och fint underlag. Till konceptet hör väl att man tar gondolen upp.

Nåjaa, egentligen tycker jag nog att det är ett bra initiativ. Åt rörelsehindrade ger ju detta helt nya möjligheter.

att inte utbyggnaden i Levi skulle fortsätta. Flera stora byggprojekt är på gång. Ett av dem är utbyggnaden av Hotelli Levitunturi och SPA avdelningen. En anspråkslös tillbyggnad på drygt 8 000 kvadratmeter för ca 20 miljoner euro!

Dock inte värre än att alla ändå ryms.

PS. Av hänsyn till individers integritetsskydd valde jag att inte visa ansiktet på renen. 🙂 DS.

där vädret spelade huvudrollen. På väg upp mot levitoppen fotograferade jag markruskan i solskenet.

Efter det tilltog vinden och det blev mulet. Uppe på toppen, 20 minuter senare, blåste det riktigt kallt och det började snöa. Eller det kom snöblandat regn för att vara exakt.

På väg ner sken solen igen. Vinden avtog och en vacker regnbåge prydde himlen.

Föreställningen räckte 33 minuter.

Vid Merkkisenkaltio finns en källa med gott vatten. Jag har druckit ur källan åtskilliga gånger. Men för att komma åt det friska, porlande vattnet får man böja rygg ordentligt.

Nu har någon fiffikus kommit på den geniala lösningen att installera ett rör som går ner i marken, ca 10 m från källan. Naturen sköter av någon anledning om trycket, så nu flödar källvattnet ur röret. Till glädje för de flesta och i synnerhet för oss med sjuk rygg. Man tackar.

Ingen hälsokost direkt, men absolut den enda rätta uppe på Kätkä!

Fågeltåget var absolut den enda rörelsen man kunde upptäcka ute på holmen i förmiddags. I övrigt var allt helt stilla. Jag kommer inte ihåg att det någonsin skulle ha varit så tyst. Inte ett ljud från havet eller skogen. Inget fågelkvitter av någon orsak. En riktig vilodag med andra ord.

i går när Vasa Maraton löptes för 25:e gången. Jag börjar vänja mig vid den rollen redan, känns det som.

fick vara övningsobjekt när jag provade mitt nya 300 mm teleobjektiv. Eller nytt är det ju inte eftersom jag köpte ett begagnat. Just nu känns det som om det kunde vara värt de 170 euron jag betalade.

men nu är den nära! Så pass nära att inte ens teleobjektivet behövdes.

Under resan till svenska västkusten tidigare i sommar bodde vi två två nätter på Hotell Carlia i Uddevalla. Vi hade turen att få rum nr 121.

Just i det rummet finns det förutsättningar att sova riktigt gott. Åtminstone vi gjorde det. Dock utan att försova oss på något sätt.

En som däremot försov sig i samma rum var Evert Taube. Han sov ett helt dygn! Hur man lyckas med det förstår jag inte riktigt. Att han sen fick rådet av sin fru att sova ett halvt dygn till förstår jag ännu mindre. Men hon visste antagligen vilket råd hon skulle ge.

År 1984 gjorde jag tillsammans med min kusin en video om det kyrkliga livet i Terjärv såsom det var för ca 100 år sedan. Vi intervjuvade några äldre personer som var med när den evangeliska väckelsen fick sin början. En av personerna som intervjuvades var Junnas Mari, 96 år.

Idag firade SLEF:s lokalavdelning i Terjärv 100 års jubileum och jag visade en redigerad och förkortad version av videon. Programpunkten kom som en överraskning för de flesta och uppskattades tydligen.

Just nu harmas jag över att inte mera blev dokumenterat. De riktiga profilerna finns ju inte mer.

Jag följde landsvägsstafetten West Coast Race en bit med cykel i går.

Det känns lite vemodigt att varken få ihop till ett lag eller kunna delta *). Annat var det förr i världen när vi till och med kunde ställa upp med två lag. Men tydligen är det många andra lag som också går kräftgång.

Arrangemanget drar inte som tidigare. Vad som är orsaken är svårt att veta, löpningen är ju trots allt lite halvpop igen. Riksåttan är nog inte världens bästa rutt. Och så tror jag att det fokuseras för mycket på själva tävlingsmomentet. Det borde satsas mer på motionärerna så att stafetten blir kul även när det går långsamt. Lite mer jippo efterlyser åtminstone jag.

I nuvarande form blir tillställningen lätt avslagen och tråkig. Det är på tok för lite lag med och därmed för lite löpare. Det blir snabbt alldeles för långa avstånd mellan löparna. De flesta får löpa helt ensamma. Tråkigt.

Avslutar elitfokuserat med en bild av Johan Ehrs. Han knockade konkurrenterna direkt från start med ett imponerande lopp.

*) Att sitta på cykeln en kort stund går an, men att springa vill sig
inte. En konstig åkomma i höftpartiet har begränsat mitt motionerande
nästan totalt denna sommar.

får illustrera det faktum att årets sommarsemester tog slut för min del. Men precis som vi kan hoppas på en ny soluppgång så kommer väl också nya semestrar.

Beträffande kommande semestrar så har jag det riktigt bra förspänt. Drygt två veckor kvar att spendera ännu detta år.

På vägen till Sveriges västkust pausade vi i Vadstena. När vi vandrade runt Vadstena slott lade vi märke till en utter som sprang på en avsats mellan muren och vallgraven. Den var tydligen ute på fiskefärd för plötsligt dök den ner i vallgraven. Efter bara några sekunder kom den upp med bytet i munnen. Den gjorde upprepade dykningar och alltid med samma goda fiskelycka.