någonsin har jag varit på en södernresa utan att ha sprungit en enda meter. Det känns faktiskt lite dystert.
Min förhoppning är dock att knäet ännu skall repa sig såpass att jag kan jogga, åtminstone lite. Under tiden gläder jag mig åt de otaliga strandpromenader vi gjorde barfota i vattenbrynet. Det var inte illa det heller.
Det bästa med södernresorna är nog värmen. Allra mest uppskattar jag ljumma kvällar. Vår vistelse här på Kreta har bjudit på makalös värme, inte bara dagtid utan också på kvällarna. Att kunna sitta på terrassen iklädd bara badbyxor när skymningen faller är obeskrivligt skönt.
Varma och fina dagar avlöser varandra. Kvicksilvret kryper över 30-strecket, vilket lär vara högt för årstiden. Men svalka hittar vi, vid polen, i havet och i kylda drycker.
Tre graciöst dansande flickor får stå för höstprakten. Det är knappt så man hinner äta när man samtidigt skall se på allt bensprattlande.
anser jag mig vara eftersom mitt högerknä vägrar bli bra. Inte så muntert just nu, men det kunde vara värre. Mycket värre.
Att promenera barfota i sanden är inte fy skam.
Bogart 