Jubilleumsmaraton är undanstökat. Jag tog mig runt, mot alla odds, men inte mer än så. Alltså inget man skriver hem om. Åtminstone inte gärna.
Hela tilltaget, för min personliga del alltså, kan sammanfattas:
Men visst finns det glädjeämnen. Min fru tog sig också runt. Med goda krafter. Stort Grattis!
Medaljen i Jubileumsmarthon stockholm 1912 – 2012
I morgon är det på dagen 100 år sedan OS-maraton i Stockholm. Dagen till ära löps ett Jubileumsmaraton med ca 10 000 deltagare. Rutten är lagd så identiskt med OS-banan som arrangören funnit möjligt. Klockan 13:48 går starten.
I något skede måste jag ha haft en värre svacka än vanligt. Alltså när jag kom på den galna idén att anmäla mig till loppet. Självfallet var det dumt när knäet krånglar och det är lite si och så med konditionen. Men i morgon tänker jag halta i väg till Stadion och ställa mig på startlinjen. Jag vill känna på atmosfären. Jag har aldrig brutit ett lopp, men i morgon är det mer än sannolikt att det händer.
Intressant att notera var att sponsorerna och leverantörerna hölls borta från nummerlappsutdelningen denna gång. Istället var det ett gammaldags stuk över ”expot”. Stiligt med all gammal rekvisita och klädsel. All heder åt arrangören!
Från nummerlappsutdelningen den 13 juli 2012
Som jag skrev tidigare så är jag smått imponerad av min nya Suunto Ambit. Poängen ligger delvis i Suuntos presentationsprogram Movescount som finns på nätet och är tillgänglig för var och en. Förutom att Movescount presenterar insamlade data på ett överskådligt sätt så är programmet samtidigt ett lättanvänt hjälpmedel för att ställa in och anpassa själva klockan.
Nedan några bilder som visar hur ett löppass presenteras i Movescount. På nätet är ju dessa data dynamiska.
Kurvan visar hur pulsen varierat under passet. Förbrukad energi, VO2, andning mm. kan väljas och läggas in i samma diagram. Man får kurvorna skilt för sig eller lagrade på varandra.
Pulsklockan lagrar kilometertider helt automatiskt vilket kan ses i tabellen.
Rutten som man färdats sätt automatiskt in på kartan.
Farten kan analyseras kilometer för kilometer.
Samanfattningsvis lite alllmänna data som kan intressera. Höjdmätaren var inte kalibrerad i detta fall så den visade inte rätt höjd. Höjdskillnaden torde dock stämma.
Exemplet ovan är från parloppet i Maxmo där jag sprang 6,6 km med spjället fullt öppet. Trots den blygsamma farten var det ingen joggingrunda i mitt fall. Pulsen visar detta rätt tydigt.
av chokladkaramellerna i påsen som Igor kom över och öppnade. Han orkade inte med hela innehållet på 430 gram. Är man 15 år tar man sig vilka friheter som helst, nästan.
IKEA har ännu en bit kvar inom logistiken och miljötänkandet. Åtminstone jag störs av att varje pryl som levereras också inkluderar en massa handböcker på alla möjliga olika språk. För varje leverans åker minst 80 % direkt i soporna. Och antalsmässigt lär det bli rätt många.
Lite mer selektivitet borde vara möjligt att uppnå i dagens samhälle.
Minst 80 % av alla IKEAas handböcker får kasseras direkt!
Vädret var definitivt på arrangörens sida när Vita Fruns Parlopp arrangerades i Maxmo i kväll. Det blev en fantastiskt vacker och solig kväll, lagom varm för både löpning och samvaro i grönskan. Ca. 60 par mötte upp, vilket överraskade åtminstone mig.
Som namnet säger så ställer man upp i loppet som ett par. Damerna löper banan i ena riktningen och herrarna i andra. Sammanlagda tiden räknas.
En hel del nostalgi finns att återuppleva för vår del när nu parloppet återuppstått. Senast vi deltog var 1994, tror jag. Sträckningen är numera ny, men loppet är ungefär lika långt. Min GPS mätte 6,58 km i kväll.
Lättsam och humoristiskt musikunderhållning stod humorgruppen Kaj för. Det var första gången jag såg och hörde dom. Humoristiska och duktiga pojkar.
Vita Frun då? Henne såg vi bara skymten av. Det var när hon majestätiskt skred framåt på bortre långsidan av sportplan. Helt vit var hon dock inte. Klänningen hade en gulaktig ton om jag inte såg helt fel.
Vilket fotbollslandslag! Europamästare 2008, Världsmästare 2010 och Europamästare nu igen 2012. Italien föll i kväll med 4-0 i finalen. Det saknar motstycke.
Nej, helst inte, om jag fattat rätt! Är man inte musiker så skall man inte gärna ha en åsikt, och därmed inte uttala sig om musik. Det är på Bloggen.fi som det för tillfället pågår en minidebatt, med få inblandade debattörer, om musik och musiksmak.
Jag har lätt att acceptera att finsmakarna håller till i finrummet och stora hopen står på betryggat avstånd. Helt klart är dock att större delen av all musik som görs är just riktad till stora hopen. Skulle då inte musikkonsumenten få ha en åsikt?
Själv är jag ingen musiker (vilket grämer lite). Inte heller någon musikkännare. Men jag lyssnar på musik och njuter av den. Jag har också en åsikt om vad jag vill lyssna till. Och om musiken.
Här en video där man får njuta av Mark Knopflers brillianta gitarrspel. Det är från en liveföreställning där Dire Straits gör en lång version av Sultans of swing. Den uthålliga belönas med med en fantastiskt fin improvisation i den senare delen.
Bör kanske ännu tillägga, beträffande videon, att det är min högst personliga åsikt.
Byrålådor och kökslådor är en praktisk och enkel uppfinning som funnits länge. Lådupphängningen och glidmekanismen har till sin konstruktionen varierat lite beroende på tidsepoken. Men funktionen är väl något av det enklaste som finns. Ända tills IKEA lanserar sin version! Hur kan de få till något så invecklat? Jag begriper då verkligen inte.
Märkligt att man tycks begripa bara mindre ju äldre man blir.
Glidskenor till kökslåda, modell IKEA
Lägenhetsrenoveringen stampar mest på stället känns det som. Men några mindre framsteg kan dock noteras.
En badrumsrenovering är rätt omständig numera om den görs enligt metoderna för VTT:s våtrumscertifikat. Jag kände inte alls dessa nymodigheter när jag påbörjade projektet. Men i ett tidigt skede stod det klart, detta var det enda rätta. Ansvarsfrågan blir rimligtvis enklare att hantera i framtiden om t.ex fuktproblem skulle uppstå. Själva vattenisoleringsarbetet måste köpas utifrån av en person med certifikat.
Certifikatet påtvingar en rad olika moment, vilket gör att tidtabellen lätt blir utdragen. Väggreglarna (eller spirorna som det heter på grundspråket) får ligga på maxavståndet 45 cm. Jag blev därför tvungen att riva de gamla skivorna och sätta in fler reglar. Detta tilläggsarbete löste dock problemet med kabeldragningen och väggdosorna på ett utmärkt sätt. Nu är väggarna skivade och vattenisolerade, elvärmekabeln monterad och golvet spacklat. Med andra ord, plattsättning nästa. Men före det skall jag försöka klara av en av de större mentala påfrestningarna i livet. Att montera ett IKEA kök!
Badrumsväggen förstärktes med nya reglar.
Badrumsväggen vattenisolerad och klar för plattsättning
Någon enstaka gång händer det att vi får orsak att fira lite extra på jobbet. Idag var en sådan dag. Det blev tårta till kaffet. Den som bjöd var en nybliven pensionär. Inte så ofta sådant händer hos oss.
Med option för två.
Nu är de riktigt närgångna, älgarna. Och hungriga. De har farit brutalt fram i ungskogen ute på holmen. Nonchalerar avverkningsförbudet helt och hållet.
Om jag förstått saken rätt så är det de vuxna älgarna som bryter träden för att kalvarna skall komma åt topparna. Det är tydligen björkarna och tallarna som är godast.
Avbruten tall vid sommarstugan efter älgbesök.
Nästan all ungskog är förstörd efter älgarnas framfart.
Ljuspunkter på kvällshimlen. -Myggorna!
Myggor i midsommartid.
som inte ger upphov till något större missnöje.
Lite blommor och bin, kanske.
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så blev jag nyligen ägare till en ny pulsklocka, en Suunto Ambit. Jag har längre funderat på att skaffa mig en ny och mångsidigare. Den jag haft tidigare har varit en basmodell utan möjlighet till datoranslutning. Något verkligt behov av en bättre modell har jag nog inte. Det går mycket bra att motionera utan. Men jag har varit van att använda pulsklockan regelbundet. Inte så att jag skulle studera vad den visar när jag är ute. Nej, den har enbart varit till för att ta tiden och mäta medelpulsen under ett motionspass. Något jag varit noga med att bokföra. Så när jag nu skaffade en ny så går den nästan helt på nöjeskontot.
När jag fick min nya Suunto Ambit bävade jag lite för hur jag skulle få igång den. Handboken var på 94 sidor! Och jag är inte den som brukar läsa handböcker. Men oron visade sig obefogat. Tack vare datoranslutningen gick många grundinställningar att göra väldigt smidigt.
Nu har jag hunnit använda pulsklockan ett par veckor utan att behöva bli besviken. I stället är jag verkligen imponerad av den. Den är ju mycket mer än bara en pulsklocka. Det är en datainsamlingsenhet som jag knappt trodde att fanns. Den hittar satelliterna förvånansvärt snabbt. Det är bara att starta klockan och den sköter resten helt automatiskt. Suuntos gratisprogram Movescount, som finns på nätet, gör sen de mest mångsidiga och överskådliga analyser och presentationer av insamlade data. Och det är en programvara som förmodligen utvecklas hela tiden.
Nu känner jag ju inte pulsklockmarknaden så bra och vet inte vilka andra liknande produkter som finns. Men det känns som om Suunto nog träffat rätt med denna produkt. Om den blir en bästsäljare så är åtminstone inte jag överraskad.
kunde vara rubriken för denna bild. Rent bildmässigt. Saxade bilden från Expressen precis i halvtid av EM-matchen Sverige-England. Vem som fotgraferat vet jag inte, men bilden är ju bra. Fotografen myser nog lite extra antar jag. Bilden platsar i kategorin udda fotbollsbilder.
I skrivandes stund är ställningen i matchen 2-2.
Saxat från Expressen 15.6.2012 kl 23:02. På bilden Andy Carrol, England
Efter att jag rivit ut dotterns kök i samband med lägenhetsrenoveringen uppmanade jag henne att bjuda ut allt överlopps till försäljning. Det handlade om spis, köksskåp, diskbordsplåt, lavoarer, kranar, toalettstol mm. Jag hade tagit bilder på allt.
Natten till lördagen annonserade hon ut prylarna. På lördag morgon var det mesta sålt. På måndag var allting hämtat.
åtminstone här!
Prydnadsäppelträd i praktfull blomning 13.6.2012
kunde lika gärna heta massrosor. Det är bara att konstatera att det blev ett maskrosår igen. De kommer tätt nu.
Idag löptes igen landsvägsstafetten med det fina namnet Finland West Coast Race. Eller WCR. Det kan ha varit för 26:e gången om jag räknat rätt.
Loppet når inte på långt när upp till den nivå det hade under sina glansdagar i slutet av 80- och början av 90-talet. Lite konstigt att det inte drar eftersom löpningen börjar bli pop igen, speciellt bland unga. Själv deltog jag flitigt under de 20 första åren i loppets historia. Efter att Maratonblåbären tvingades kasta in handduken för flertalet år tillbaka har jag varit mer eller mindre hemlös. För laglös vill jag inte gärna kalla mig.
Dagen bjöd på ett idealiskt löpväder. Strålande sol och drygt 15 grader. Den nordliga vinden friskade i under dagen så den kanske störde lite på sina ställen.
Lite imponerad är jag över att min gode vän Leif Erikson hade fått ihop till ett eget lag. Eller var det nu så att han fick laget i 60-års present av familjen? Hur som helst, grattis till prestationen och grattis till de 60 åren! Jag missade ju själva dagen.
Någon gång tidigare har jag på allvar funderat över möjligheten till ett eget familjelag i WCR. I tanken laborerade jag lite med laguppställningen men kom inte längre än så. Numera är det riktiga intresset borta så det blir nog aldrig av.
Generationsväxling. Eriksons kör det klassiska, sonen tar över efter fadern.
När jag rev köket stötte jag på en osannolik konstruktion. Kanalen från köksfläkten slutade i ett fullständigt hermetiskt tillslutet utrymme! I praktiken betyder att ingen luft har kunnat passera fläkten.
I ett våningshus får köksfläkten vanligtvis inte kopplas till frånluftskanalen. Vill man ha köksfläkt så bör den vara försedd med ett kolfilter. Matoset dras genom kolfiltet och luften blåses ut i rummet.
Av den rivna fläktens skick kunde man utläsa att den blivit flitigt nyttjad. Här har husmor i åratal använt ström till fläkten utan att den sugit det minsta. Det är nog lite hölmöläborna över det hela. Åtminstone över den som byggt.
alldeles för sakta. Dels har projektetet en tendens att växa, och dels har det uppdagats brister i planeringen. Rivningsarbeten pågår ännu, vilket betyder att jag ligger efter tidtabellen redan. Inte bra!
Kökskaklet ryker den 4 juni 2012.
Bogart 