Nyligen förekom en debatt här på Bloggen.fi om pedofili. Debatten blev kortlivad men den var hetsig så länge den varade. Jag stod i beråd att kommentera vid några tillfällen, men lät bli. Det är inte på något sätt mitt område, om man säger så.
Jag begriper mig inte alls på det märkliga fenomenet pedofili. Jag kan inte fatta hur en människohjärna kan fungera så fel som den tydligen kan göra hos en pedofil. Hur går resonemanget hos en sådan person? Nå, information i frågan går antagligen att forska fram. Men tillräckligt intresserad har jag inte varit.
När jag läste inläggen och kommentarerna tyckte jag mig skönja en en viss polarisering mellan kvinnor och män i deras åsikter. Det upplevde jag som oerhört sorgligt. I en så allvarlig fråga bör vi stå eniga, man som kvinna. Också frågan om solidaritet inom olika sällskap skymtade i debatten. Nog skulle jag gärna tro att någon sådan inte kan finnas. Men jag är rädd för att det är önsketänkande. Föga smickrande att det är en mansdominerad ”gren”. Själv är jag inte speciellt våldsbenägen, brukar jag tro. Men det kan inte hjälpas att jag småler lite när jag tänker på Lisbeth Salanders sätt att hantera “gubbslemmet”.
Att frågan om pedofili lyfts fram och får uppmärksamhet är ju en positiv sak. Främst med tanke på de svaga och utsatta förståss. Endast på det sättet kan våldtäcktsmän och pedofiler sättas dit. Men även den medaljen har en baksida. Ett naturligt umgänge mellan barn och vuxna försvåras avsevärt av den hysteri som råder på vissa håll i samhället.
Bogart 
Du har så rätt! Jag tror nog att trots polariseringen så har vi nog nolltolerans mot pedofili. jag kan också förstå att männen känner sig sårbara, eftersom det i nio fall av tio är de som pekas ut.Tyvärr tror jag att det finns ett visst mörkertal när det gäller kvinnliga pedofiler, helt enkelt för att det verkar som om vi föreställer oss att kvinnor inte skulle vara kapabla till sådana handlingar. Och visst är det synd att naturligt umgänge plötsligt kan bli nåt suspekt.
Förmodligen har du helt rätt om nolltoleransen. Håller med i övrigt också.
Hej Bogart!
En eloge till dig för ett välskrivet och genomtänkt inlägg, som dessutom helt överensstämmer med min egen uppfattning, inklusive Salandervinklingen 😉 . Beträffande ”solidariteten” i vissa sällskap är jag ju, tyvärr, tvungen att dela din skepsis. Tack för ett bra inlägg i ett viktigt ämne!
Tack så mycket för uppmuntran!
Håller helt med dig. Hurr män och kvinnor som utnyttjar barn sexuellt är funtade är helt enkelt obegripligt. I medlet av 1980-talet besökte jag en större stad i Norge. Tidningarna var fyllda av helt ofattbara avslöjanden. Ett gift och aktat par i samhället hade i åratal utnyttjat sina tre barn. Dessutom hade vänner och bekanta kunnat göra det under orgiekvällar.
Övergreppen hade filmats, mamman hade skött filmkameran och filmer hade sålts och distribuerats över hela landet och även till Sverige och Danmark. De flesta som köpt filmerna var gifta människor. Många med egna barn.
Det finns tyvärr gott om hårresande historier i detta ämne.