Ett av de mer betydande långloppen i landet numera, och det största här på plattlandet med drygt 800 deltagare, BotniaVasan skidades i dag. Loppet och det fina arrangemanget hade förtjänat ett bättre väder än det som dagen bjöd på.

Nattens snöfall ställde till en del förtret. Och att att det dessutom började snöa strax efter start gjorde inte saken bättre. Spåren blev lösa och fladdriga. Temperaturen låg strax under noll och luftfuktigheten var hög, vilket gjorde vallningen aningen utmanande.

BotniaVasan ingår som andra deltävling i det nystartade FM programmet för långlopp. Ett antal långväga gäster hade därför sökt sig till Vörå i dag. Sånt hjälper ju till att hålla loppets status uppe. Ändå var det Minkens Mats Jakobsson som knep segern i herrklassen. I damklassen segrade favoriten Heli Heiskanen.

Men FM deltävlingen störde knappast oss motionärer. BotniaVasan är och förblir motionärernas eget lopp.

För egen del gick loppet så där. Jag hade inga större problem under själva loppet. Förutom att jag var trött redan i Kimo. Men det är ju småsaker. Största problemet dök upp när jag såg på klockan. Jag har ännu inte fattat hur det kunde ta så länge. Det var sjätte gången jag skidade BotniaVasan. Endast en gång tidigare har det gått långsammare. Den gången var det nästan samma före som idag. Egentligen borde det inte vara någon större överraskning, jag kommer ingen vart i lösa och fladdriga spår. Fast, spelar det någon roll? Snart sitter man förmodligen på Solgård och senast då är det glömt.

Skidorna kan jag inte klaga på. De fungerade bra hela vägen. Visserligen frös fästvallan ibland, men det är delvis mitt eget fel. Jag tog ett skidpar med ett högt spann och satte fästvallan alldeles för tjockt. Men det gör jag alltid.

Dagens vallning. Glid: Vauhtis Blå +  LF Grön + HF Blå + C125 pulver
Fäste: Vauhti Grundvalla AT + 3 lager Swix VR 55 + toppat med VR 45.