Äntligen fick jag ändan ur vagnen och kom mig i väg till tunneln i Jämijärvi. Bättre sent än aldrig heter det ju.

Första skidturen brukar aldrig vara lätt. Åtminstone kommer jag inte ihåg någon sådan. Jag hade all orsak att befara det värsta eftersom jag slarvat oförlåtligt med barmarksträningen. Inte ett enda stavgångspass har jag fått till på hela hösten.

Smått överraskad blev jag därför över att jag orkade skida två timmar. Det duger mer än väl åt mig i debuten.