Årets första långlänk är avklarad. Jag hade gott sällskap under hela länken eftersom 1 200 likasinnade också valde att löpa halvmaraton i Levi. Speciellt fort gick det inte, men jag slog fjolårstiden med tre minuter så det får duga. Lite smånöjd är jag över att andra hälften gick tre minuter snabbare än första halvan.
Ruskamaraton samlade drygt 2 300 glada löpare i år. Det var mulet väder under dagen och temperaturen ca 10 °C. Det blev lite svalare än utlovat, men ändå ett bra löpväder.
Jag skrev för ett tag sen om sjunkande standard på maratonloppen. Trenden är tydlig också på Ruskamaraton. Årets snabbaste var Petri Huhtala på tiden 2:49:42. Han sprang dessutom i 40-års klassen. Tiden ligger rätt långt från Peter Klemets banrekord. Kommer jag rätt ihåg ligger det i trakten av 2:26.
Var löparna glada där?
Absolut! Sen de mest sammanbitna kommit sig i väg så var det idel glädje. För att inte tala om hur det är nu.
Heja Bogart!
Heja Greta!
Kan man vara annat än glad om man får springa och komma i mål?
Nej, det kan man inte!
Att komma i mål är stort, men bara att kunna springa är snäppet större.