Åter en sanslöst vacker och varm septemberdag. Inga vågor och inget vindbrus. Tystnaden ute i skärgården är så gott som total. Det enda som stundvis bryter tystnaden är en och annan hackspett som knackar.
Jag hade tänkt starta motorsågen men lät bli. Jag hade inte ens på radion på hela dan. Det har väl aldrig hänt tidigare. Det är fint att få lyssna på tystnaden.
Bogart 
Eller hur? Man är så van vid dagens bakgrundsbrus att man glömmer bort allt som hörs i tystnaden. 🙂
Så är det. Och svårt dessutom att hitta en helt tyst plats. Normalt ”brusar” det, mer eller mindre, ute i skären också, plus allt fågelliv.
skaffa dej tinnitus så slipper du tystnaden…
Tystnaden vill jag inte slippa.
Möjligtvis att jag överdrev tystnaden lite. Mitt högra öra piper mest hela tiden. Men det hindrar mig inte från att försöka lyssna.