Idag kom dagen som vi så gärna skulle ha varit utan. Dagen när vår Igor nådde vägs ände.
Det är över 16 år sen han kom, ett livligt svart knyte med en röd rosett runt halsen. Igor fick ett längre liv än de flesta andra hundar. Och det är vi ju så glada och tacksamma över. Igor var den finaste hund man kan tänka sig! Han blev en familjemedlem.
Det var ingen lätt uppgift att köra i väg med honom till kliniken. Precis lika tungt var det att återvända hem med ett tomt koppel. Just nu finns inga ord att beskriva saknaden och tomheten.
Igor på sin sista promenad, den 8 april 2013. En fin vinterdag när skaren höll.
Bogart 
Ledsamt! Men tror att Igor haft ett lyckligt liv med sin husse och matte.
Det skall vi hoppas. I alla fall var han mycket levnadsglad, ända till slutet.
Sånt där är sorgligt! Vi var i samma situation med våra frassar för 1,5 år sen. Och vår dotter med familj med sin hund för drygt en vecka sen.
Det är nog först efter att man tvingas uppleva det själv som man förstår hur djupt det berör. Jag har inte kunnat föreställa mig hur betydelsefull vår hund har varit förrän nu när han är borta. Trots en stillsam tillvaro har han haft ett stort utrymme.
Jätte svårt att”laga bort” en trogen vän. Länge, länge hör man stegen, väntar att bli välkomnad vid dörren när man kommer hem o.s.v….
Precis så är det! Du låter erfaren…
SVÅRA tider som går bättre å sämre en lång tid framöver — har haft en som fick dåliga leder å togs bort – en som fick allergi med höga doser kortison å en sist en 2 -åring som dog på gräsmattan hastigt antagligen hjärtat —men nu har jag en 4-åring som har fått vara frisk ..å vi är är så glada över den ..Ta en ny valp så fort som möjligt – lindrar …
Du har förvisso haft sämre tur med hundarna än vi.
Här studeras nog valputbudet på nätet mycket flitigt. Hur det blir återstår att se. Tack för tipset! 🙂