Något om Santorini

Santorini är en intressant ö. Förutom att holmen är sagolikt vacker så är den också mytomspunnen och har en dramatisk historia. År 1613 f. Kr. (hur vet man det?) inträffade en gigantisk explosion i öns vulkan och holmen spjälktes i flera mindre öar. Vid explosionen uppstod en väldig flodvåg som spred stor förödelse i omgivningen. Bl.a förstördes Knossos på Kreta. En jordbävning förstörde dessutom holmen helt så sent som 1956. Hela ön består av lavasten.

Mystiken svävar över holmen genom flera kända romaner. Santorini har också förknippats med det sjunkna Atlantis. Också enligt Platon.

Nu är det dock turism som gäller på holmen. Grekerna har förstått Santorinis värde. Därom vittnar prisnivån rätt tydligt.

Greklandsreklamen bygger till största delen på material som fotograferats på Santorini. Det gäller också vykorten. Inget jag är förvånad över efter att ha sett holmen med egna ögon.

Santorini

-Pärlan i Egeiska havet.

Helt oplanerat och plötsligt köpte vi båtbiljetter och drog till Santorini över dan. Det behövde vi inte ångra. Sju timmar i Santorini är inte mycket. Men det räckte för en guidad busstur med besök i städerna Fira och Oia.

Oia i norra ändan av ön är en verklig pärla. Mycket smakfullt och stiligt byggt.

Åter en dag med gassande sol och temperaturen runt 30-strecket. Kan det bli bättre?

Varmt nu

Varma och fina dagar avlöser varandra. Kvicksilvret kryper över 30-strecket, vilket lär vara högt för årstiden. Men svalka hittar vi, vid polen, i havet och i kylda drycker.

Bilder från Bali

Dagsutflykt till Bali

Vi besökte Bali idag. En hellyckad båtutflykt från Rethymnon som räckte hela dagen.

Bali är en liten semesterort på Kretas norra sida. Den gamla fiskebyn ligger fint inne i en vik. Nu har turismen tagit över tack vare den vackra naturen och de många små sandstränderna. Terrängen är mycket kuperad. Vattnet i Bali är fantastiskt klart och vikarna vackert turkosfärgade. Ett bra ställe för snorkling skulle jag gissa.

Min buske blommar!

Vilken överraskning!

I höstas när jag var till Stockholm fick jag några frökapslar med mig hem. Det var min faster som gav dem och sa att om jag sår fröna nästa sommar så kanske vi så småningom får njuta av vackra blåa blommor.

Jag förvarade kapslarna i ett kuvert i bokhyllan, men glömde bort dem. Det var långt lidet på sommaren när jag upptäckte dem. Alltså de kom sig på tok för sent i jorden. Efter att fröna så småningom grodde så har den buskliknande blomman växt i rasande fart. Nu är den ungefär en meter hög.

Och så gör den envisa försök till att blomma i den svala höstvärmen. Det är ju kul. Vad blomman heter har jag dock ingen aning om.

Pohjoisen reissu yhdellä valloituksella

Lite mera levihumor. Längs stigen som löper över toppen på Kätkätunturi hittar man numera ett antal infotavlor. Tavlorna berättar kortfattat och lättsamt om naturen i omgivningen. Infotexterna och illustrationerna är gjorda med en rejäl portion humor. Stigen har efter tavlornas tillkomst fått namnet Rykimäpolku. Jag vet inte om jag plötsligt har fått livlig fantasi men visst utstrålar tavlorna lite erotik också.

Om näbbmusen kan man läsa att hjärtat håller en puls på 1300 slag i minuten! Helt otroligt. Ungarna som föds väger endast 0,4 gram. Och i parningstider håller honan öppet hus. Kavaljererna kommer och går och ungarna i en kull kan ha upp till sex olika fäder.

Som sagt, texterna är roligt formulerade. Om Grönbena honan heter det. ”Kuukauden pohjoisen reissu yhdellä valloituksella on naaraalle tarpeeksi. Liroemo nostaa kytkintä ja jättää untuvikkojen hoidon koiraalle. Levottomuus tarttuu lironaaraisiin: nokka kohti etelää ja menoksi!”

Broloppet 2012

Jag har aldrig någonsin sprungit Broloppet. Förvisso är det en stor skam att tvingas erkänna detta. Orsaken till att jag aldrig deltagit är att Broloppet brukar sammanfalla med antingen Vasamaraton eller Ruskamaraton. Dock inte i år.

För tillfället är mitt högerknä i så illa skick att någon löpning inte kommer på fråga. Det är inte ens nära. Men man kan ju alltid hoppas på bättre tider, att jag kan jogga igenom någon gång i framtiden.

Dagens insats består i några bilder.

Ingen hejd

på motorsågandet just nu. Efter en heldag bland träden och buskarna hos Motti, med sågen i högsta hugg, lyckades vi röja fram en ytterst förnämlig havsutsikt. Vad tycks?

Renoveringens sista

De mest tråkiga arbeten har ju en tendens att lämna, eller åtminstone skjutas upp. Så gick det förståss med tapetseringen. Inget annat var att vänta.

Men nu ryckte jag äntligen upp mig. Och plötsligt var pappret upphängt.

Musikhelg

Det var en riktig musikkväll här i stan i går. Aningen bekymmersamt faktiskt att bestämma vad vi skulle satsa på. Vi tog till uteslutningsmetoden. Orkestrarna på Amarillo, El Gringo, och Rocktails behövde vi inte fundera på alls.

Tredjehandsalternativet var Brödfabriken. Dit har jag för övrigt aldrig varit. Det valdes bort eftersom jag gissar att vi fallit för åldersgränsen. Dörrvakten hade antagligen beställt färdtjänst och skickat hem oss.

Förstavalet, ur ett musiksmaksperspektiv, var Kaija Kärkinen och Ile Kallio. De uppträdde på Public Corner. Men också det valdes bort, närmast på grund av den trånga och bökiga lokalen.

Vi valde andrahandsalternativet. Det var Sven Zetterberg som spelade på O’Malley’s. Visserligen lite högljutt och nojsigt där också. Men jag har aldrig hört Sven Z live, så det var nog ett lyckat val. Sven Zetterberg och hans gubbar är inga första resans gossar. Inte ens pojkspolingen Calle Brickman som spelade keyboard. Han var en fröjd att se och höra. Något för besökarna på Esse Blues Fest att se fram emot i kväll.