Vilken överraskning!

I höstas när jag var till Stockholm fick jag några frökapslar med mig hem. Det var min faster som gav dem och sa att om jag sår fröna nästa sommar så kanske vi så småningom får njuta av vackra blåa blommor.

Jag förvarade kapslarna i ett kuvert i bokhyllan, men glömde bort dem. Det var långt lidet på sommaren när jag upptäckte dem. Alltså de kom sig på tok för sent i jorden. Efter att fröna så småningom grodde så har den buskliknande blomman växt i rasande fart. Nu är den ungefär en meter hög.

Och så gör den envisa försök till att blomma i den svala höstvärmen. Det är ju kul. Vad blomman heter har jag dock ingen aning om.