Det är som om köket här hemma inte skulle leva upp till förväntningarna just nu. Så har det ju inte varit tidigare. Känslan infann sig direkt efter att vi kommit hem från Turkiet. Vet inte vad som hänt.
Obs! Bilden är inte från vårt kök!
Nov
5
2011
Bogart 
I mina ögon ser jag bara matlagningsglädjen kockens ansikte utstrålar och som du lyckats fånga på bild 😉 Om det sedan beror på ett avancerat kök/köksutrustning, lönen/dricksen han får, arbetskamraterna, familjen hemma, uppsattningen från chefen/cheferna eller gästerna som njuter har jag svårt att avgöra…
Har ni förrästen fått persiljan i frysen än? Persiljesås är gott både till kyckling och fisk. Sen finns det en härligt god persiljeröra jag smakat på en Libanesisk restaurang. Om jag drar mig till minnes rätt så använder det turkiska köket också flitigt persiljan, eller hur var det där?
Aj, du ser glädjen hos kocken! Jo den fanns där, vågar jag påstå. Det var annars en upplevelse att se hur fint köket och restaurangen fungerade. Helt otroligt! Ca 140 personer jobbade i kök och restaurang/barer.
Och du har så rätt, det används mycket persilja i maten i Turkiet. I nästan varje sallad fanns persilja. Så vi är förståss nöjda över att ha vår i frysen så här inför vintern. 🙂
Håller med dig att nog sannerligen är det en fröjd, glädje och njutning att få vara del av något som fungerar. Det kan man alla gånger uppskatta om man upplevt det motsatta.
Skulle vara roligt att få ta del av framgångsreceptet. Månne inte kompetensen, både hos ägarna, ledningen och personalen ha ett finger med i spelet, eller är det frågan om ”smekmånadsperioden” då vadsomhelst fungerar och om 10år är det någon annan som får betala för ett utslitet ödelagt hotellkomplex i behov av renovering…
Svårt att riktigt förstå att det går att få en så stor anläggning att fungera när det finns små anläggningar som borde vara enklare att hantera men som inte alls fungerar. Men kanske storleken inte har betydelse… I en liten anläggning hamnar ett fåtal personer dela på samtliga uppgifter men det är svårt att prestera toppresultat inom många områden samtidigt, men kan å andra sidan istället ge ett gott helhetsresultat även i långa loppet i flera generationer. Medans man på en stor anläggning kan koncentrera sig på att göra det man är bra på fullt ut men det kräver samtidigt enorm resurs i form av planering, koordinering och ledning för att få ett (stort) team med spetskompetenser att samarbeta eller i praktiken väldigt utmanande att få till ett fungerande samarbete och toppresultat, åtminstone med både ”rumsrena” och lagliga medel.
Ur ekonomisk synvinkel kan resultatnettot många gånger vara detsamma för båda eller t.o.m. tvärtom, men största skillnaden ligger i bl.a. mängden uppmärksamhet (marknadsföring) och möjlighet att påverka eller att ens komma till tals (makt), att det i majoritetens ögon ser mycket bättre ut och är mer imponerade med t.ex. nyhetsvärdet, priset, storleken/omsättningen, utseende eller enskilda toppresultat.
Men går man efter det som fungerar i helheten och ur ett längre perspektiv, alltså ur miljömässig synvinkel, eller ”inseende”, har nog storleken ingen betydelse… och det som fungerar brukar automatiskt ge ett gott resultat som biprodukt…
Nåväl, summa sumarum, ni verkar i alla fall ha haft tur i år i valet av semesterresa och med persilje- och dillodlingen!
Jag har ingen uppfattning huruvida receptet är framgångsrikt eller inte, i ekonomiska termer. Men varför skulle det inte kunna vara? I vilket fall som helst var det en glädje att se hur fint allting fungerade. Jag tror inte heller att atmosfären var förstörd av några snäva kollektivavtal. Kockarna t.ex städade både efter sig och andra.
Men storleken kan ha betydelse. Åtminstone inverkade storleken på vårt val av semesterobjekt. Nu när vi undantagsvis valde all inclusive ville vi ha ett kök med stor omsättning. Vi räknade helt enkelt med fräscha råvaror, vilket vi också fick. I övrigt är jag nog en anhängare av det småskaliga. Litet är vackert för det mesta! 🙂
Tack för din fina kommentar. Delar din uppfattning i mycket. Och visst, vi hade tur med resan på allt sätt. Och i trädgården växte dillen och persiljan bäst.
Som tur så tror jag man kan välja båda inte antingen eller, smått eller stort, utifrån ens behov i den situationen, och inget alternativ är bättre eller sämre än den andra. Men det som jag skulle vilja lyfta fram är att jag upplever att de som är störst automatiskt har makten i dag, för att vi har så stor respekt för det som är stort, men det betyder inte alltid att de handlar med ansvar, eller att det är effektivt/ekonomiskt lönsamt, likväl som det heller inte behöver innebära att småskalighet = ansvarsfullt och ekonomiskt, eller har jag fel? Makten, borde i första hand tilldelas utgående från den som tar ansvar (den som handlar utifrån passion och visdom = ödmjukhet), det som fungerar, och som har lönsamhet som biprodukt, oavsett storleken.
Det blev mycket svammel nu, men jag hoppas det går att lite följa med och förstå mina tankegångar…
Nog är det tyvärr så att de stora i mångt och mycket sitter på leken. Handlar sällan med något ansvar. Men det beror på, som jag ser det, att det saknas några parametrar, kanske en hel dimension, i vårt sätt att tänka och värdera. I dagens samhälle mäts allting i pengar. Det kan inte sluta lyckligt, inte för någon.
Lönsamhet som biprodukt? Det har jag inte hört tidigare, men det ligger väldigt nära mina ideal.