Vi besökte Juthbackamarknaden igår. Det var faktiskt första gången för min del, trots att den populära markanden redan existerat under många år. Eftersom Juthbackamarknaden börjar få status av en kulturhistorisk storhändelse i regionen kände jag att det kunde vara dags för ett besök.

Efter mitt besök får jag nog konstatera det jag redan visste, nämligen att jag inte begriper detta skrotrally. Antagligen på grund av för lite humor, åter en gång. Jag förstår inte hur folk orkar dra land och rike runt med en massa skräp. Det var närmast deprimerande att se.

Att marknaden fyller en social funktion är däremot lättare att förstå. Kanske den sociala biten fungerar bättre tack vare skräpet?