Årets BotniaVasan

blev något av en kopia av fjolåret vad vädret beträffar. De bästa förutsättningarna till fina spår försvann i och med snöfallet som började redan igår och fortsatte till halva loppet. Inga stora vallningsbekymmmer torde ha funnits, det var 3…4 minusgrader, men spåret var löst och fladdrigt. Och såndana spår gillar inte jag.

Det enda positiva med årets lopp för egen del var att jag orkade i mål. Jag var trött redan i Komossa. Positivt också att det blåste medvind på Röukas träsk. Något mer positivt kan jag inte komma på just nu.

Positivt ur en arrangörssynpunkt är dock att årets upplaga, den åttonde i ordningen, lockade nästan tusen deltagare. Eller rättare sagt anmälningar. Det är ju bra siffror på dessa breddgrader. Vad arrangemangen beträffar håller loppet hög klass.

Dagen stora överraskning är segraren, Victor Lövdahl. Att han slog VM-reserven Iivo Niskanen är en ren sensation. Nu hoppas jag att Victor får ordning på sin krånglande fot. För han är en talang. Idag stod han och stakade loppet igenom.

För deltagarna i BotniaVasan ingår en lunch efter loppet i Norrvallas restaurang. Lunchen och eftersnacket där är verklig kvalitetstid. När Per-Ole och jag diskuterade dagens vedermödor kom Martin N förbi. Han kom med följande uttalande. ”Pojkar, ni har åldern mot er!” Vid närmare eftertanke tror jag att han har helt rätt. Tyvärr.

BotniaVasan 2013.Luckor börjar uppstå redan efter några kilometers åkning.

BotniaVasan 2013.
Luckor börjar uppstå redan efter några kilometers åkning.

Foto: Markus Påhls

Annonser

4 comments on “Årets BotniaVasan

    • Möjligtvis att jag har stora fordringar. Men är samtidigt väl medveten om att man kan inte fordra något när det gäller vädret. Man får ta det väder som erbjuds och som är lika för alla. Och sist och slutligen var det ett bra skidväder med lagom temperatur.

      En lätt frustration över mjuka spår är inte så allvarligt menat. Skulle jag vara bra på att staka skulle tongången förmodligen vara en annan. Och en tid runt 3:30 är bra för en motionär, det är vi helt överens om. Det viktigaste är ändå att man är nöjd med det egna loppet, utgående från sina egna förutsättningar.

  1. Jag skulle inte heller varit nöjd med vädret. Hårda spår tycker jag också mycket bättre om. Jag borde också träna stakstyrkan betydligt mer. Det skulle göras året runt.

    • Precis! Jag har haft stakningen i åtanke de senaste åren och beslutat mig för att bli bättre. Det trodde jag att jag var i år. Men jag misstog mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s