En ny påminnelse

om livets skörhet och förgänglighet fick jag helt nyligen, när två tråkiga nyheter tätt på varandra lät berätta att två av bygdens företagare dött. Alldeles för unga tycker man ju, eftersom båda var i min ålder.

En av dem var härifrån byn. Vi diskuterade alltid våra gemensamma intressen när vi möttes. Båda var vi intresserade av motion och idrott, båda åkte vi skidor och båda deltog vi i långloppen inom Worldloppet-programmet.

Annonser

4 comments on “En ny påminnelse

  1. Jag frågade en gång en läkare om det överhuvudtaget är nån idé att idka idrott för att garantera en god hälsa? Och hans svar på frågan var: Man dör åtminstone friskare!
    Inte nån tröst för de anhöriga eller en vänkrets som mist en god kamrat, men visst ligger det nåt i resonemanget.
    Läste en bok utav Nicolas Evans med titeln Eldfångaren och fastnade för några ord om vårt avsked till livet som skulle passa in här:

    Om jag är den som först får gå,
    så låt ej sorgen skymma himlen
    Sörj med måtta och var tapper,
    allt är ändrat, ändå är du inte ensam.
    Precis som döden är en del av livet,
    lever de som dött i dem som lever.
    Alla rikedomar som vi fått på resan,
    allt vi delat, allt det okända vi utforskat,
    den närhet som vi ständigt lagrat,
    allt det där som lockade till skratt och sång,
    glädjen att se snön belyst av solen, eller vårens första tecken,
    blickens, kroppens tysta språk,
    vetskapen, allt givande och tagande,
    de är eterneller i sin blomning,
    träd som varken multnar eller faller,
    men inte en sten,
    för ingen sten kan klara vind och regn,
    ingen bergstopp kan undgå att vittras till sand.
    Det vi är, det är vi,
    det vi hade, har vi kvar.
    Det gångna lever i ett evigt nu.

    • Vi rör oss lite på samma våglängd nu, känns det som. Jag har också i något tidigare sammanhang varit inne på temat att dö frisk. Det förunnades kamraten i fråga, och det hoppas jag på för egen del också.

      Tack för kommentaren och citatet!

  2. Mitt deltagande! Ja, det är ju något som vi alla får uppleva, att familjemedlemmar, släktingar, vänner och bekanta lämnar jordelivet alldeles för tidigt. Inte är det roligt när det händer men livet går vidare i alla fall, för de levande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s