Ingen snö

så långt ögat når. Åtminstone inte i Le Brassus. Lika illa det förståss på franska sidan eftersom vi befinner oss på gränsen. Vintern här har inte varit vad den skulle vara. Fransmännen trotsar naturen lite grann och arrangerar långloppet La Transjurassienne i alla fall. Tufft gjort med tanke på hur här ser ut.

Loppet är förkortat till 42 km, precis som i König Ludwig Lauf. Medan tyskarna gjorde en flack bana så gjorde fransmännen tvärtom. Banan här är riktigt tuff. Eller vad sägs om över 1000 m total stigning! Jag straffas tydligen direkt för mina åsikter när jag tyckte att König Ludwig Lauf var för lätt. Morgondagen blir nog en utmaning. Hoppas bara att man hålls på banan. Annars far nog klistervallningen illa. Och kanske något annat också.

Bilden är från Le Brassus. Foto: Cati

Lite trist

Vår tidtabell tvingar oss att packa i hop och lämna Davos. Det känns aningen trist. Här kunde man gott stanna ett tag till.

Vi drar nu vidare till Le Brassus i den västra delen av Schweitz vid franska gränsen. Nya långlopp står på programmet.

Samtidigt är vi glada och belåtna över fina dagar i Davos. Skidorten visar nog upp sin bästa sida just nu. På återseende!

En plats i solen

Eller vad annat kan man säga om tillvaron just nu. Perfekt preparerat. Vacker omgivning. Fantastiskt väder. Sommar och vinter på samma gång. Skidåkning när den är som bäst. Det är Davos i ett nötskal.

Veckans höjdpunkt

Idag drog vi mot högre höjder. Vi förflyttade oss till Davos som ligger på drygt 1 500 meters höjd. Den schweiziska skidorten har länge legat på min önskelista. Efter en kort inledande skidtur på eftermiddagen blev det definitivt bekräftat. Davos är en skidort! Skidspåren håller världsklass, åtminstone på min skala.

Här är det skejtskidor som gäller för min del. Men frun behöver fästvalla under sina. Medan hon solade i bikini på balkongen vallade jag hennes skidor. Och vad vallar man med i bikiniväder? Jag tog erfarenheterna med mig från Oberammergau. Chansade och satte burkvalla under. Och visst, Rodes Multigrade fungerade.

Det ser ut att kunna bli en fin vecka.

Vilken stad?

Just nu befinner vi oss i en liten stad utomlands. Nästan alla butiker här ser ut som den på bilden vad produktsortimentet beträffar. Vilken stad? Ger jag någon ledtråd blir det för lätt. Gissa!

av Bogart Postat i Resor

Toblach igen

Jag skrev två blogginlägg exakt på dagen för ett år sen med anledning av Tour de Ski. Inläggen blev offer för bloggkraschen så jag citerar rakt av vad jag skrev i fjol och sätter in ett par bilder.

Tour de Ski

6 Januari, 2010

Tour de Ski tävlingarna fortsätter idag i Dolomiterna i norra Italien. Närmare bestämt i Dobbiaco. Eller Toblach som orten heter på tyska. Det mesta går ju på tyska i norra Italien.

Tävlingarna går i en fantastisk vacker miljö. Om jag förstått saken rätt så startar herrarna sitt lopp i Cortina d’Ampezzo och kommer i mål på skidstadion i Toblach. Damerna skidar slutdelen av samma bana, en sträcka på ca. 16 km. Det är en lättåkt sträcka, mest bara utför. En sådan erfarenhet har jag alldeles personligen. Jag hade det stora nöjet att skida just den sträckan för några år sen.

Hoppas på någorlunda vackert väder i Toblach i dag, så att det blir fina TV bilder också.

Toblach

6 Januari, 2010

Lite till om staden Toblach, där Tour de Ski tävlingarna hölls tidigare idag. Det är en trevlig liten stad i en storslagen omgivning. Och en skidort helt klart.

Jag har haft förmånen att bo alldeles vid skidstadion båda gångerna jag besökt Toblach. Ena bilden visar den magnifika utsikten mot skidstadion från hotellfönstret på Hotel Laurin medan den andra visar ungefär samma vyer från frukostbordet på Hotel Santer. Inte illa om jag får säga min mening. Hotel Santer är annars också en riktig höjdare som bjuder på en alldeles speciell atmosfär.

För ca två år sen skrev jag så här om Cortina d’Ampezzo.

Nöjd och belåten

Det var läge att packa penalerna och resa hem i går. Dels hade kroppen fått vad den tålde och dels skärpte kölden greppet en aning. Ingen extremkyla är dock i sikte.

Det var en lyckad vecka på alla sätt. Vädret var stabilt och tillät skidåkning varje dag. Har hunnit uppleva annat också genom åren. Snöbrist, regn och sträng kyla har kunnat blanda bort korten runt självständighetsdagen. Nu var förhållandena nästan perfekta. Något jag känner stor tacksamhet över.

Tog farväl av ett sagolikt vackert vinterlandskap i skymningen. Nästan lite vemodigt just då, även om jag samtidigt längtade hem.

Ishotell på kommande

Ett snö- och isprojekt är också på gång vid Luvattumaa. Inte lika omfattande som det vid Gondolen men mycket intressant och djärvt på sitt sätt. Åter är det kineser som står för entreprenaden. Här är arbetsstyrkan 6 man + husets eget folk.

Byggarbetet pågår som bäst och målsättningen är att bli klar till jul. Det som byggs är en bar, restaurang, kapell, hotell och bastu. Allting i snö och is. Och som en rejäl bonus, Jokikylpylä! Ishotellet kan ta emot 40 nattgäster. Pekka Jussila som äger stället påstod att hotellsviten kommer att vara något alldeles speciellt. Jag fick tipset att boka en övernattning som födelsedagspresent åt min fru. Jag vill nog fundera lite till på den saken.

Luvattumaa är ju ett populärt pausställe både för skidåkare och skoterförare. Stället ligger intill skidspåret som går till Köngäs och Rautuskylä. Spåret är poulärt bl.a för att det är flackt och därmed lättåkt.

Luvattumaas gamla brand Kotaravintola får ju ett ordentligt lyft nu när det kompletteras med Bar & Hotel Levi Ice Gallery och Jokikylpylä.

Kineserna är här!

Här står man alldeles häpen ännu en gång över ett byggprojekt i Levi. Omfattningen imponerar onekligen. Nu gäller det ett massivt snö- och isprojekt.

Det är ett miniatyrsamhälle som byggs. En blandning av kinesisk och finsk kultur. Man kan bl.a. se en bit av kinesiska muren, Helsinfors domkyrka och järnvägsstationen. Dessutom en massa fina detaljer.

Jobbet leds av en berömd kinesisk isskulptör, Ma Yue. Till sin hjälp har han 60 andra isskulptörer, alla kineser. Jobbet kräver ca 10 000 kubikmeter snö och ca 700 kubikmeter is. Byggmaterialet är ju för all del miljövänligt, men hur väl passar diskussionen om bestående värden in?

Vill ni se detta rekommenderar jag denna vinter. Kolla åtminstone bilderna!

Kort lägesrapport

från Levi. Skidade några varv runt Isoporo och konstsnöspåret i dag. Det var överraskande mycket folk i farten. Nästan början till lite trängsel på vissa ställen. Några enstaka tävlingsåkare såg man till men alla vi turiståkare är i klar majoritet. Betydligt livligare än i fjol vid samma tidpunkt. Och det är ju glädjande.

Fina förhållanden hur som helst. Även om det blåser onödigt hårt just nu.

På spåret

Jag gillar i allmänhet inte alla dessa tävlingar som kommer på TV i parti och minut. Men det finns några undantag. På spåret brukar jag titta på ibland. Det gjorde jag också i kväll.

Vet inte om jag någonsin tidigare klarat svaret redan på 10 poäng. Jo jag vet, jag har aldrig klarat. Men i kväll var det klockrent på kvällens första fråga. Jag kände genast igen vägen som jag sprang för sju år sen i Monaco Marathon. Vägen från italienska gränsen mot Nice.

av Bogart Postat i Resor

Det måste bli ett slut

nån gång på turbulensen bland de anställda inom flygtrafiken. Som inte de nordiska flygbolagen skulle ha det kämpigt ändå, utan alla dessa konflikter.

Något recept har jag förståss inte. För jag förstår inte vilken företagskultur som råder inom flyget när det hela tiden skall bråkas. Fullständigt oskyldiga passagerare drabbas ständigt. Utan att någon skulle vara ansvarig på minsta lilla sätt. Aldrig någonsin!

Själv har jag blivit drabbad av dessa konflikter ett otal gånger. Men lyckligtvis inte med några allvarligare konsekvenser. Förra vintern flög jag två gånger till Levi. Båda gångerna blev baggaget på slarv, just på grund av arbetskonflikter. I år är flyget inget alternativ. Det går ju inte ens!

av Bogart Postat i Resor

Med en holme som gemensam nämnare

I somaras när vi besökte Åland träffade vi överraskande våra villagrannar där. Vi råkade bo på samma hotell.

När vi nu besökte Gran Canaria träffade vi en annan villagrannfamilj där. Vi var balkonggrannar rent av.

Ett märkligt sammanträffande eftersom vi inte har så många villagrannar. Och vad jag kommer ihåg så har vi aldrig träffat varkendera grannarna på vår egen holme. Hojtat något från båten på sin höjd.

Det roliga tog slut

Hemma igen efter en fin vecka med ett fantastiskt varmt och soligt väder hela tiden. En vecka till hade gått med lätthet! Det konstaterade jag senast i går kväll när termometern visade 26,2 grader klockan 22.

Det var en vecka i rörelse som vanligt. Inte så mycket löpning som tidigare för min del. Men en kort morgonlänk är ju nästan obligatorisk i denna miljö. Frun var flitigare med löpningen denna gång.

Dagspromenader var det genomgående temat. Inga märkvärdigheter alls men vi hann med Puorto de Mogán, Maspalomas, Puerto Rico, Amadores och näromgivningen i Arguineguín. Men så långt som till en solstol hann jag inte denna gång heller. Veckan präglades av ett fullständigt stressfritt tillstånd i vilket fall som helst.

Att vi vistades utomhus större delen av tiden berodde inte på att vi skulle ha ogillat vårt vardagsrum!