Och då är det inte mig det handlar om. Långt därifrån! Men som ni kanske kan gissa, det gäller norrmännen.

I söndags, dagen efter Birken alltså, när kroppen ännu var mör och bad om vila. Då, redan på morgonkvisten, började vårt värdpar fundera över dagens skidåkning.

-Skulle det alls vara nödvändigt, undrade vi övriga. Vi hade ju alla åkt Birken dagen innan! –Jo, lite lätt skidåkning skadar inte och idag börjar träningen mot nästa års Birkebeiner, menade värdparet. Jag lyckades förhala det hela ett tag. Men på eftermiddagen var det dags.

Vi åkte från Torpa till Spåtind Hotell. För där fanns den rätta terrängen. En kort och riktigt flack bana för en lätt återhämtande länk.

Det gick inte alls lätt för mig. Och enligt pulsklockan visade sig den korta och flacka banan vara 16,7 km lång med en stigning på 215 m! Norrmännen är nog ett helt annat släkte.

Marit, Kjell-Magne och Christine på en återhämtande skidtur