Gnistan som släcktes

Ryggen, som gjorde att jag lade av med löpningen, har hela tiden blivit bättre, sakta men säkert. Nu på vårvintern fick jag plötsligt inspiration att börja springa igen. Jag vet inte varifrån den kom, för den överraskade mig faktiskt. Inga nötande långlänkar hade jag tänkt, snarare korta och mycket regelbundna. Morgonlänkar helst.

Från början av mars var det planerat. Jag kom punktligt i gång redan den 1 mars. Fick i hop till 9 korta morgonlänkar första månaden. Det har aldrig hänt tidigare. Gissa om jag var nöjd! Men redan från början började mitt högerknä krångla. Och det gör det fortfarande. Min fina plan gick således helt i stöpet. Det hela är ju ganska frustrerande. Med tanke på att mina knän nog höll för löpningen så länge jag höll på.

Skidåkningen kom av sig i ett tidigt skede denna vinter. Kanske just på grund av att jag var inspirerad att börja löpa. Efter en paus på över en månad skall jag nu lappa på skidåkningen lite med några länkar i Levi. Men jag märkte idag att knäet inte riktigt gillar skejtandet heller.

Skidspåren är av yppersta klass här i Levi ännu. Snön ligger dryga halvmetern och vädret visade upp sin allra bästa sida idag. Jag gjorde en länk till Köngäs och Rauduskylä och noterade att det inte var någon större trängsel i spåren. Det är verkligen synd när förhållandena är så här fina.

Luvattumaa 20.4.2012. Skidställningen gapar halvtom liksom terrassen.
Annonser

12 comments on “Gnistan som släcktes

  1. Förr ryggen och nu knä. Jag vet ju inte alls om det är samma sak för dig, men för mig kan det också vara ryggen eller knä. Och i mitt fall beror det såna gånger, oberoende om det gör ont i ryggen eller knät, på att muskulaturen mellan nedre ryggen och knät har blivit för kort. Då brukar jag :
    -töja på fram- och utsidan låret
    -töja på sätesmusklerna
    -töja på ryggmusklerna
    -jobba med magmusklerna
    -Framför allt brukar jag ligga mig på rygg med uppdragna knän, sätta knytnävarna med knogarna uppåt under baken, lägga tyngden mot och pina överallt på baken där det är ömt.

    I början av 80-talet missade jag mycket i idrottsväg p.g.a knä eller korsrygg innan jag började kunna åtgärda det på det här sättet.

    • Precis! Förr ryggen, nu knä. Jag har varit lite inne på din linje fram tills idag. Nämligen att muskulära problem kan ligga bakom. Jag har knappast någonsin tänjt så flitig som de senaste veckorna.

      Men idag på förmiddagen ringde läkaren och meddelade att röntgen visar entydigt på artros i knäet. 2:a graden!. Så det råder knappast längre något tvivel. Että sillai…

      Nå, den bästa vården för artros lär vara motion. Det är ju i alla fall positivt! 😀

      Tack för dina synpunkter!

      • Ja, då räcker det inte med töjningar. Om det är fråga om artros har jag nog förslag till åtgärder också. Men jag återkommer kanske i morgon. Nu ska jag se på ishockey Ryssland Sverige.

          • Inom alternativmedicin förknippar man allmänt de flesta sjukdomar med försurade kroppsvätskor, så också artros o.dyl. Det blir så långt om jag skall börja förklara saken här. Googla Kurt Sandvik och se om hans budskap tilltalar dig! I korthet går det ut på att via bl.a mer basisk kost få bättre ph-balans i kroppen och på så sätt hålla oss friskare. Han menar också att kroppsansträngning försurar, så att vi tar hänsyn till det och kalkar extra.
            För min del, så förutom att jag ger akt på att få i mig kalkrik mat, så tar jag också kalktabletter. Jag använder inte Sandviks produkter, utan köper TEHO-PII KALKKI+D, som finns på hälsokosthyllorna i alla varuhus. Mjölk och ost är inte lämpliga kalkkällor.
            Men ta själv och bekanta dig med Sandviks ideer! Jag är i alla fall övertygad om att han är på rätt spår. Han är inte alls den första och enda, som kör på den här linjen, men han är kanske mest aktuell. Genom att prova ser man om det funkar eller inte.
            Han har nog gett ut en bok också. Jag vet inte riktigt vad den heter, möjligen ”Biologisk läkekonst”.

          • Tack för tipset! Jag skall syna Sandvik lite närmare.

            Ps. Det var en av de rörigaste och mest ostrukturerade websidor jag varit inne på. Lockar inte till läsning direkt. Ds.

  2. Hans bok, som jag har här är, också helt ostrukturerad. Men personligen är jag övertygad om att hans ideer är riktiga. Och det är fråga om helt enkla, naturliga saker. Jag har läst ytterst lite, men eftersom jag var bekant med ämnet från förr, fattade jag genast poängen. Det gäller att undvika försurning. Med hjälp av att minska andelen sur (syrabildande) föda och dryck och öka andelen basisk (basbildande) föda och dryck. Och att understöda med kalktillskott och gärna i form av torkade nässlor. Sen använder han nog nånting annat också, som jag inte tagit i bruk.

      • Det kan säkert kännas så. Han ger ju synpunkter på så många olika saker. Jag ska inte uttala mig om hans syn på övriga frågor, men just när det gäller hälsan, kroppens ph-balans, så är åtminstone jag övertygad om att han har rätt. Jag stiftade bekantskap med Sandvik för bara 3 år sen. Men redan för 30 år sen började jag ge akt på att svänga föda och dryck mera åt det basiska hållet. Efter att en granne här sen berättade om Sandviks ideer utökade jag den satsningen. Jag har inte märkt några nackdelar, bara fördelar. Från nätet hittar man säkert nån syra- bastabell på födoämnen. Så där kort kan man säga att det mesta av växtfödan är basbildande, medan animaliska födoämnen är syrabildande. Syrabildande är också sädsprodukter, ärter, bönor, linser och nötter. Raffinerat socker och raffinerat mjöl är antagligen mycket syrabildande.

        Men det ska inte direkt vara så basiskt som möjligt, utan en lämplig balans.

        • Det är möjligt att det är som du skriver. Jag har ingen orsak att argumentera emot. Det är enkelt att att hitta listor på de två olika grupperna. Men en del saker känns ologiska. Det hela är lite som boboll, bra spel i grunden som har för mycket krångliga regler. 😀

  3. Vill du pröva den här vägen, så kan du komma långt redan med att

    -Äta kalktillskott. Jag tar minst 6 tabletter/dag av de där Tehopii. Ibland mer.
    -Äta mycket kål. Vitkål är enkel att äta rå. Kål är kalkrik.
    -Dricka nässelsaft. Ta några små nässlor. Sätt dem med vatten i en mixer och fräs. Slå genom en sil. Jag dricker ett glas om dagen. Förvarar i kylskåp i en plattillbringare 3-4 dagar innan jag fräser nytt. Nässlor är också kalkrika och annars också gynnsamma för kroppen. Vintertid använder jag torkade nässlor.

    Orsaken till att jag gör reklam för det här är att jag vet hur det skulle kännas för mig om jag tvingades sluta springa. Jag vet inte om det känns likadant för dig, men i fall om.

    • Kalktillskott kunde man ju fundera över. Och så håller jag med om vitkålens kvalitéer, fast den är lite tråkig att hantera. Jag äter en del vitkål redan. Några nässlor blir det knappast för min del, annat än till soppa någon enstaka gång.

      För tillfället tar jag glukosamin på prov.

      Jag har ju avslutat springandet en gång redan så den mentala biten är inget problem. Men det är ju annars tråkigt om knäna tar slut. Men ännu har jag inte gett upp. Tack för tipsen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s