Vöråspåret ännu i skick.

Spåret i Vörå var ännu i dag i skidbart skick. Största delen av det 1,5 km  långa spåret var riktigt bra. På några enstaka ställen börjar det bli kritiskt. Få se om spåret överlever dagens regn.

Nu behövs köldgrader!

Jill en gång till!

I en kommentar till inlägget om Jill halkade vi in på klädavdelningen. Lite överraskande.

Jag insåg att jag kunde ha satt in en annan bild, nämligen denhär. Även den tog jag år 2003. Den, om någon, framhäver funktionaliteten hos diverse klädesplagg.

Eller hur?

Vadå svart jul?

Det påstås att vi fick en svart jul i år. Stämmer det?

Åtminstone hos oss är julgranen lika grön som tidigare. Och gräsmattan är precis lika grön som ifjol. Så jag håller för att vi har en grön jul.

Annars så är det färdigklippt för i år vad gräsmattan beträffar.

Jill

Kvällens Babben&Co höll god standard som vanligt. En av gästerna var Jill Jonsson. Hon är en av mina favoriter.

Hade det stora nöjet att ta bilden nedan i augusti 2003.

Proffs och amatörer

Det blev faktiskt skidåkning i kväll för min del. Efter en hel vecka med varmt väder och regn så gott som varje dag är vöråspåret osannolikt nog i skidbart skick. I torsdags var det +7 °C och regnet spillde ner. Spåret är ca 1,4 km långt och i kväll var det i riktigt prima skick. Jag lyfter på luvan åt spårbyggarna i Vörå. De verkar ha ett professionellt grepp om det hela.

Detsamma kan man inte säga om vårt spårprojekt vid Öjberget. För två veckor sen tillverkades snö 5 dagar i sträck. Och snö blev det, -ett resultat av ca 250 talkotimmar. När sedan spåret skulle byggas tappades plötsligt konceptet bort. I stället för att satsa på ett kort spår med tjockt snölaget valde man att lägga ett litet längre spår på ett tunnt snölager. Snålheten bedrog visheten, för spåret försvann efter några dagars töande.

Men nog har det ju alltid varit skillnad på proffs och amatörer.

Bäst före-datum

Nyheten om fusket med datummärkningen av kött har upprört ordentligt i Sverige. Tillåt även mig att komma med ett inlägg i ämnet, det verkar ju vara aktuellt här på bloggen just nu.

Jag har ett förflutet som sopgubbe. Det kanske ni anade. Karriären sträcker sig över två somrar på Sellbergs i Stockholm. Det var på 70-talet när Sverige var rikt i jämförelse med Finland.

Det var ett riktigt jobb och ett exclusivt sådant. En av många höjdpunkter var när när vi ”tömde” vid matvaruaffärerna. Då kollade vi alltid bäst före-datum på kött och charkuteriprodukterna. En och annan förpackning blev omhändertagen och fick åka i hytten. Egentligen var det onödigt att kolla datumet. Det hade aldrig gått ut. Det mesta kastades redan då bäst före-datumet närmade sig. Något ”extrapris” för att sälja slut på varor existerade inte i Sverige på den tiden. Och det var inga små mängder som åkte i sopbilen.

Men nu har tiden hunnit ikapp Sverige. Det är mer lönsamt att märka om än att kasta.