Vasa Maraton löptes i dag. Det var närmast perfekta förhållanden när den 30:e upplagan gick av stapeln.
Jag ville uppleva stämningen och ställde mig på startlinjen. Naturligtvis inte på maraton, men på kvartsdistans. Och det blev en fin dag.
I morgon är det igen dags för Vasa Maraton. Ett evenemang som dragit över 500 löpare de senaste åren. Fint löparväder utlovas till i morgon, precis som det har varit de flesta gångerna genom åren. Inte helt omöjligt att jubileumsloppet lockar till nytt deltagarrekord.
När Vasa Maraton drog i gång i tiderna var tanken att starten skulle ske på torget med en bana som delvis går genom stan men också längs Vasas fina stränder. Det blev bara en tanke. Den auktoritära polischefen på den tiden sade var skåpet skulle stå. Polisen skulle absolut inte ställa upp på några trafikarrangemang, något som självfallet hade varit nödvändigt. Tävlingsplatsen fick därmed bli Karlsplan och maratonbanan gick helt och hållet utanför stan. Det torde annars ha varit maratonprofilen Mauri JV. Öljymäki som kom med idén till loppet. Han har löpt varje år och ställer upp i morgon igen.
Det kom drygt 200 deltagare första året. Det var mer än vad arrangören förväntat sig, eftersom nummerlapparna tog slut. Själv var jag en av dem som kom till start. Det skulle vara kul om man ännu 30 år senare kunde ställa sig på startlinjen. Men något sådant är inte att tänka på för min del. För 30 år sen sprang jag på tiden 3:11:21 och det räckte till en fin 12:e plats i allmänna klassen. Men också på den tiden fanns det många i de äldre åldersklasserna som sprang fortare.
Av ren nostalgi tror jag att jag skall hämta ut en nummerlapp till kvartsmaraton. Det borde jag klara av, om inte annat så gående.
Tidningsklipp ur Pohjalainen för 30 år sen.
Den relativt nya triathlonföreningen Wasa Triathlon ställde till med tävlingar i dag med över 200 deltagare. Det tävlades på två distanser, Snabbdistans och Olympisk distans. I snabbdistans ingick simning 400 m, cykling 20 km och löpning 5 km. På Olympisk distans gäller simning 1 500 m, cykling 40 km och löpning 10 km.
Vädret var aningen dystert på morgonen när det var grått och regnigt. Men när Olympiska distansen startade var det redan soligt och varmt. Dessutom nästan vindstilla. Det var mycket lätt att trivas som åskådare.
Det är möjligt att delta för nästan vem som helst. Bara man klarar av att simma, cykla och springa eller gå. Det såg man flera exempel på i dag, åtminstone på snabbdistansen. Själv har jag dock inga förutsättningar att någonsin delta. Simning är något jag aldrig lärt mig.
Det var imponerande, och kanske lite överraskande att se hur bra de bästa faktiskt är. Och hur stora avstånd som uppstår redan efter simningen. Nästan ofattbart. Panu Lieto som vann den Olympiska distansen var snabbast i samtliga grenar och vann till slut med nästan 13 minuter. Och Jussi Lotvonen förtjänar också ett omnämnande. Han blev tredje på snabbdistansen och sprang 5 km på tiden 21:17. Med benprotes!
Bogart 