Tysk-Österrikiska backveckan inleddes traditionsenligt idag med hoppning i Oberstdorf. Miljoner TV-tittare kan följa denna legendariska tävlingsserie som hör till de högst rankade i backhopparvärlden.
Noterade att även svenskarna kunde se på hoppning idag. SVT visade hästhoppning!
Detta vackra vinterlandskap lämnar vi nu över åt andra. Idag blev det att återvända hem.
Klicka för större bild!
Klicka för större bild!
på Tuikku idag. Det var fullsatt och det rådde en varm stämning. Fast ute var det kallt, riktigt kallt. Men nog så vackert.
Tuikku juldagen 2012
Klicka för större bild!
Klicka för större bild!
idag när jag rundade Isoporo. Det fick räcka med två varv i knarrföret. Nollglid. Kallast var det nere vid Draivi, enligt uppgift -25°C. Ingen trängsel i spåren idag, det var inte många pinnar jag såg.
Men det var en mycket vacker vinterdag. Det är lite sparsamt med ljuset här denna årstid. Ändå var det ett sagolikt vackert ljus som Fjärde advent bjöd på i skymningen.
Här om dan bytte jag en strömbrytare åt föräldrarna. Installationen är gjord 1953, så trappbrytaren höll för för daglig användning i nästan 60 år.
I jämförelse med dagens slit och släng mentalitet får vi väl anse att en drifttid på 60 år är helt acceptabel.
Trappbrytare, installerad 1953
och mycket glädje när barn och unga får visa upp sitt kunnande. Som idag på TaiKons terminsavslutning och julfest.
TaiKon står för Taiteen perusopetus Vaasassa / Grundläggande konstundervisning i Vasa.
Cirkusnummer på Taikons julfest, 15.12.2012.
av den enklare sorten. Alltså en ny matta att sova på. Och plötsligt är det mycket lättare för gamlingen att komma sig upp. Utan att behöva skrinna runt på ett halt golv.
Veckan i Levi närmar sig slutet, i morgon bär det iväg hemåt.
Och det känns helt rätt. Efter sex dagar på skidor behöver den här kroppen vila. Helt klart.
Veckan har varit lyckad till alla delar. Det har gått att skida varje dag, trots några kalla dagar. Idag blev det en lite kortare länk än planerat, knappa två timmar. Jag fick kallt om fingrarna och orken tröt. Men det grämer inte på något sätt. Med ca. 13 timmar på skidor denna vecka har jag all orsak att vara nöjd.
Speciellt nöjd är jag över att mitt sjuka knä nu tycks acceptera också skejtåkning. Knäet har varit ett litet orosmoment, eftersom vinterns förta start går i fristil. Den gångna veckan skejtade jag drygt tre timmar. Så det ser bra ut.
Ett alldeles extra stort tack till Antti som fixat skidorna hela veckan. Man blir alldeles på tok för bortskämd. Jag menar att dagligen träna med ”lähes kisatälli”.
Näillä mentiin. Möjligtvis lite ensidigt vad skidmärket beträffar.
vill jag tillönska alla!
Tacksamhetens tankar går till alla som så osjälviskt offrade sig för vår frihet. En gärning som yngre generationer knappast begriper till fullo.
Dansande snöflingor i vinternatten
dag. Hittills. Kvicksilvret var nere runt -20° på förmiddagen. Jag tog det möjligast lugnt i kölden och skidade endast två timmar. Förvånade mig över att så många, framförallt de ryska juniorerna, körde fristil i kölden.
Nu är jag uppkopplad igen, efter ett par dar i ”radioskugga”.
Firade första advent genom att förflytta mig norrut. Snön lockar i någon mån så här års. Lite tveksamt drag just då eftersom väderprognoserna lovade riktigt kallt väder i Lappland. Men verkligheten blev betydligt bättre än vad prognoserna lovade, åtminstone så här långt.
Idag fick jag också upp mitt nya telefonabonnemang till iPhonen. Därmed är jag åter online. Inget problem alls med konfigurering och inställningar. Nu surfas här snabbt från både mobil och dator (Sonera lovar upp till 21 Mbit/s för anslutningen).
Veckan har startat fint ur ett motionsperspektiv. Det blev endast en kort länk på söndan. Men jag fick till en tretimmars länk i både i går och idag. I ett osannolikt lugnt tempo dessutom. Det är ”hemmabanan” Isoporo förlängd med konstsöspåret som gäller. Temperaturen har legat mellan -8° och -13° så här långt. Så visst är jag nöjd.
Vau, vilken konsert Lytts och vännerna bjöd på! Ett annorlunda, men ett hellyckat upplägg med en lagom blandning av allvar och spex.
Så fint!
Wasa Teaters annons
Det blev som vanligt att vifta runt lite med kameran också när vi var i Köpenhamn. Ingen större inspiration ville infinna sig, vilket möjligtvis kan bero på den mörka årstiden. Så det blev mest att skjuta från höften.
Alltså cyklisterna i Köpenhamn.
Att cykeln är ett vanligt transportmedel i Köpenhamn hade jag hört om. Men att det skulle finnas så många cyklister överraskade rejält. Det bara vimlade av dem, åtminstone i rusningstid. Att man inte hamnade under någon cykel är närmast ett under. De kom precis från alla håll. Och det var faktiskt tillåtet att cykla mot trafiken på enkelriktad gata.
Det fanns alla möjliga konstiga cykelmodeller. Intressant att få se cyklar som inte ens visste att fanns. Men den traditionella mummocykeln var klart vanligast.
Att det cyklas är ju verkligen positivt. Inte minst för miljön. I största möjliga mån skall jag låta mig påverkas av det jag såg.
Cyklister i Köpenhamn.
Vad skulle en äkta dansk julbock vara gjord av om inte av Lego?
Närmast ett måste vi kan komma är att se Den lilla Havsfrun
Den lille havfrue. Bronsskulptur gjord 1913 av skulptören Edvard Eriksen (1876–1959).
Jag bytte tillfälligt snöunderlaget i Lappland mot barmark i Köpenhamn. Vi har nu i dagarna två strövat runt, bl.a på Ströget. Det gör andra också.
Jag hade ingen ambition att fotografera på FSS-lägret. Inte ens ”riktiga” kameran hade jag med. Några ”roiskaisu” hann jag ändå med, så kvaliteten är därefter. Objekten på bilderna håller däremot klass.
Som utomstående betraktare tycker jag att FSS-lägret har ett proffsigt upplägg. Ungdomarna erbjuds bästa tänkbara möjligheter till träning under lapplandsveckan.
Boendet är centralt och bra, rent av lyxigt, och deltagarna får gå till färdig mat. En lärare finns med som håller skola varje dag. Till och med prov kan skrivas under veckan. Träningspassen, två per dag, övervakas av tränarna som instruerar och rättar till eventuella fel. Tekniken videofilmas och analyseras under kvällstimmarna. Vallateamet ser till att alla skidor är vallade och klara när träningen börjar. Vad mer kan man begära?
Tyvärr tog lägret slut för min del idag. Nu är det andra nöjen som väntar!
Jag åkte hem med tåg och hade tänkt ta bussen till Rovaniemi. Men som på beställning kom Matu med bil från Muonio, också på väg till Rovaniemi. Så jag fick lifta med honom. Det blev visst diskuterat lite skidåkning under den resan.
Föret har varit bra under hela lägret så här långt. Men temperaturen har varierat kraftigt, och snabbt. För att lyckas med vallningen på bästa möjliga sätt blir det att kolla väderprognoserna mest hela tiden.
I går på eftermiddagen steg temperaturen kraftigt. Det visste vi att den skulle göra. Men omställningen blev större än vi räknat med. Så lite svettigt blev det innan vi rättat till alla paren när ungdomarna redan var på väg till spåret. Optimalt blev det inte men träningen kunde genomföras någorlunda planenligt.
fortsätter planenligt. Inga malörer så här långt, vad jag vet. Föret har varit toppen. Och det är ju bra. Det finns goda förutsättningar för att de flesta orkar veckan ut.
Temperaturen varierar rätt mycket. Söndagens plusgrader byttes till någon minus i går och spåren torkade upp. Idag nöp kölden till ordentligt. Det var -18° C under kvällen träningspass.
Det är stundtals trångt i spåret. Det är främst ryssar, estländare, lettländare och litauer som trängs med oss finländare i spåren. Systematiken i träningarna kan möjligtvis störas en aning, men alla ryms gott och väl.
För min del har det varit lugna dagar ”på jobbet” så här långt. Lite videofilmning och vallningsjobb har det blivit. Variationerna i temperaturen sysselsätter framför allt på vallningssidan. I går sattes klister under samtliga par. Idag rensade vi skidorna från allt klister. Men vår vallare Antti gör det mesta, och med en imponerande precision!
Jag har hunnit med några länkar själv också, både skejt och klassiskt. Det är tacksamt med lätt före i säsongsupptakten.
Anttis klistertumme i arbete.
Hotellboende i Levi hör inte till mina vanor. Men intressant att prova på. Fönsterutsikten är en helt annan denna gång.
Jag förirrade mig till Levi. Kanske inte så märkvärdigt, sådant har ju hänt förr. Denna gång reste jag med FSS:arna på deras snöläger. Tanken är att jag skall bistå med diverse sysslor. De flesta i den 50 personer stora truppen är juniorer. Så jobb finns, inte minst med vallningen.
Höstens första skidlänk är också avklarad. Det blev tid över till en kort länk i kväll. Endast 12 km, men ändå. Jag tog skejtskidorna i det våta föret. Inte det bästa valet med tanke på ett sjukt knä, men det gick.
Snö finns så det räcker. Köldgrader har också utlovats de närmast dagarna. Efter morgondagens frukost blir det troligtvis att tillbringa förmiddagen i vallaboden.
Bogart 