Apr 18 2018

Drog en vinstlott

Vecka 15 brukar vara mitt förstaval när det gäller vårveckan i Lappland. I år blev det vecka 16 av olika orsaker. Det blev en riktig vinstlott.

Det har varit full sol från morgon till kväll sedan i fredags. I förrgår var det +13 °C, idag fick jag nöja mig med 12. Visserligen är spåren blöta och föret sugande. Men jag har inte bråttom någonstans. Det gäller bara att plocka fram rillverktygen med den grövsta strukturen.

Jag har kört klassiskt nu två dagar i följd. På Zeroskidor! Jag är väldigt nöjd med hur bra de fungerar i det våta föret.

Annonser
Apr 14 2018

Fin avslutning på Visma Ski Classics.

Det blev en fantastisk vårdag vädermässigt när sista deltävlingen i Visma Ski Classics skidades mellan Ylläs och Levi. Full sol och nästan shortsväder. Extra trevligt att Lappland kan bjuda på fint väder när så mycket finfrämmande är på besök.

Huvuddistansen är 70 km med start i Ylläsjärvi. Jakobstadsgänget Team Mäenpää fick stor mediauppmärksamhet när Iivo Niskanen och Ristomatti Hakola valde att skida för jakobstadsbyggarna. Team Santander sopade dock rent och vann fyrdubbelt på herrsidan. Andreas Nygaard var etta, Tord Asle Gjerdalen tvåa och Anders Aukland trea. Iivo gjorde ett bra lopp och var femte.

På damsidan segrade Astrid Øyre Slind före Britta Johansson Norgren.

Själv skidade jag den kortare distansen 55 km. Det blev en ganska tung resa om jag skall vara ärlig. Spårdragningen bjöd på ca 700 höjdmeter. Föret borde ha varit enkelt men det var det inte. Trots många värmegrader var snön ställvis alldeles torr och klistret frös under. Men jag deltog alldeles frivilligt så självfallet skall jag inte klaga. Men ångrar nu efteråt att jag inte tog zeroskidorna.

På toppen av Kukas

 

Astrid Øyre Slind på isen i Äkäslompolo

 

Herreliten passerar Äkäslompolo. Oskar Kardin i täten.

 

Alltid något bekant ansikte i startfållan

 

Banprofilen för Ylläs-Levi 55 km 2018

Apr 1 2018

Vintrig påskhelg

Vilket väder denna påsk! Strålande sol, lagom temperatur och mycket snö! När har det sett ut så här på påsken senast? Jag har inget minne av något liknande.

Och skidföret är alldeles extra prima. Man kunde tro att det är ett aprilskämt. Men det är det tydligen inte. Vi tackar och njuter.

Mar 25 2018

Alldeles för långt!

Under det gångna dygnet har det åkts skidor på många håll. Det mest spektakulära arrangemanget hittar vi i Jokkmokk. Där ordnades världens längsta långlopp, det 220 km långa Nordenskiöldsloppet. Det är obehagligt långt, nästan tungt att tänka på. Absolut inget för mig någonsin!

Loppet har en lustig historia. Trots att loppet nu ordnades för endast fjärde gången så gick första loppet redan år 1884!

Att ordna ett långlopp i Lappland den här årstiden har sina risker. Vädret kan ställa till det och det var väl det som hände i år. Kyla, vind, snöfall och igendrevade spår gjorde resan omänskligt tuff. Det var många som avbröt. För två år sen segrade John Kristian Dahl på tiden 8:35. I år var segertiden nästan 5 timmar långsammare.

Åkarna i Team Mäenpää imponerade hela dagen genom att ligga i tätklungan och fick till slut fina placeringar. Ytterligare två åkare imponerade stort på mig. Den ena är Emilia Lindstedt, Falun Borlänge SK som skidade i mål endast 35 minuter efter segraren Andreas Nygaard. Den andra som gjorde intryck är Linda Forth, Vörå IF. Hon trotsade väder och vind, skidade i mål som sjunde bästa finländare på tiden 18:46. Ganska mycket pannben där!

Resultat Nordenskiöldsloppet 2018

 

Finländska åkare som skidade i mål i Nordenskiöldsloppet 2018

 

Resultat från första Nordenskiöldsloppet år 1884

Mar 12 2018

På Bolshoi

Under besöket i Moskva förra veckan gjorde jag en riktigt udda grej. Tro det eller inte, men jag gick på balett!

Varför inte passa på när Bolshoibaletten ligger inom räckhåll? Det är inte varje dag den möjligheten finns. Eftersom jag inte vet eller kan något om balett så var det förstås ett högriskprojekt. Självklart var jag rädd att besöket skulle floppa. Men så blev det lyckligtvis inte. Det blev en njutbar och oförglömlig kväll med mäktig musik och storartad dans. Vilken akrobatik!

Baletten heter ”The Flames of Paris” och återger den franska revolutionen. Det var ett 60-tal dansare som ingick i ensemblen plus en stor orkester. Det hände en massa saker på scenen hela tiden och föreställningen blev inte tråkig för en enda sekund.

Det var förstås inte tillåtet att fotografera eller filma, så jag har inget eget material från föreställningen. Men på Tuben hittas en hel del inspelningar när man söker på ”Flames of Paris”. Jag länkar till en riktigt kort inspelning som jag hittade. Den är ganska ny.

 

Mar 11 2018

R-skin

Tidigare i vinter skaffade jag ett par skin-skidor. De har tyvärr blivit sparsamt testade eftersom jag mest åkt skejt tidigare i vinter. Därför har jag heller inte vågat komma med några omdömen.

Igår var det plusgrader och det hade kommit nysnö under natten. Rena mardrömsföret alltså när det det gäller vallning. Det var läge för ett nytt test av skin-skidorna. Kunde bara konstatera att de gick riktigt bra. Hade ingen att jämföra glidet med men fästet var bra.

Skin-skidorna erbjuder således goda möjligheter till klassisk skidåkning också när det är svårvallat. Det bör nog ses som en betydande tillgång.

Rossignol R-Skin

Mar 5 2018

En dag i Moskva

Det blev en heldag i Moskva med rundtur och guidning. Rysk historia serverades långt mer än vad jag kunde ta emot. Men en intressant dag blev det. Jag kunde just inget om Moskva innan, men hade på känn att staden har mycket att erbjuda. Och det har den verkligen.

Moskva är Europas största stad. Enormt stor. Officiellt bor här 12 miljoner människor. Men i verkligheten kan det handla om upp till 15 miljoner. Under rundturen besökte vi olika stadsdelar och historiska platser. Inte minst Kreml och Röda torget.

Det hade fallit nysnö under natten. Det vita snötäcket bidrar möjligtvis till att den romantiska bilden som jag haft om Moskva kommer att leva vidare. Trots att det blåste en isande kall vind i dag.

Mar 3 2018

Demino Ski Marathon 2018

Efter flera år med strul och krångel blev resan äntligen av, den till ryska Rybinsk och Demino Ski Marathon. De senaste dagarna har fokus mest legat på väderrapporterna. Det är ofta kallt i Rybinsk. Så har det också varit de senaste dagarna, men precis lagom till racet i dag blev det varmare. På morgonen var det ca -10 °C, på eftermiddagen någon grad varmare. Det snöade lite på morgonen, men lagom till målgång var det solsken. Helt perfekt!

Loppet, 50 km i fristil, gick till stora delar på flacka partier, men två gånger skulle vi klara av backarna på världscupbanan. Det som överraskade något var att underlaget inte riktigt höll, det var som att trampa runt i en bakpulverburk.

Hur som helst, ett fint race, och jag kom mig runt. Nöjd så klart. Nu är full fokus på kvällens bankett.

Mar 2 2018

Vid Volgas strand

Idag testade jag föret och spåren vid Demino skidstadion i Rybinsk. Det gick trögt i den kalla snön. Riktigt trögt. I morgon skulle det gälla att orka igenom hela banan av Demino Ski Maraton. Loppet går i fristil. Ur mitt perspektiv hade klassiskt varit att föredra i ett så kärvt före.

Demino skidstadion ligger fint intill den mäktiga floden Volga.

Första backen efter start på Demino Ski Marathon. Floden Volga i bakgrunden.

Demino skidstadion i Rybinsk

Vallor i parti och minut. Till överkomliga priser.

Feb 19 2018

Rhythm & Blues på Ritz

I går hade Wentus Blues Band en spelning på Ritz. Enligt planen skulle bluesmannen Roffe Wikström vara med. Men Roffe tvingades lämna återbud på grund av hälsoproblem. Han lär göra ett nytt försök senare.

Mats Ronander ersatte, och det gjorde han bra. Ronander, en ny bekantskap för mig, är en synnerligen meriterad musiker som spelat med bl.a. Ulf Lundell, Ted Gärdestad, Grymlings, Robert Wells och turnerat jorden runt med Abba.

Wentus spelade låtar från sin nyutkomna skiva Throwback. Skivan kan ses som en hyllning till de bluesartister som Wentus spelat och turnerat med genom åren. Kvällens Rhythm & Blues-repertoar passade min smak alldeles utmärkt, inte minst tack vare Mats Ronander.

Feb 18 2018

Livligt på onsdagar

För ett par år sen skrev jag ett blogginlägg om inspelningsplatsen för TV-programmet Renées brygga. Inlägget lockar besökare ännu två år senare. Folk är nyfikna på var inspelningsplatsen finns och googlar flitigt på onsdagskvällarna när programmet sänds, och lite på söndagarna när reprisen går, och hamnar då in på Bogartsblogg. Det syns i läsarstatistiken som WordPress presenterar.

Renées brygga har ny inspelningsplats i år, så tyvärr kan jag inte bidra med något matnyttigt. Sorry! Inlägget som jag skrev för två år sen hittas här.

Mycket trafik på onsdagarna när folk googlar på Renées brygga.

 

Feb 11 2018

Botniavasan 2018

Efter många korta skidlänkar tidigare i vinter  var det i dag läge för en längre. Jag fick till vinterns första långlänk när jag skidade Botniavasan. Det är ett långlopp på 52 km i klassisk stil som går i Vörå. Loppet har ordnats 12 gånger och för min del var det åttonde gången. Avsikten med mitt deltagande var enbart att få till en längre länk.

Ambitionen att skida en långlänk i lugnt tempo misslyckades till en del. Det är ju så att när nummerlappen kommer på så försvinner förståndet i samma ögonblick. Det gick alltså lite fortare än planerat men i efterhand grämer det ändå inte på något sätt. Jag är positivt överraskad att sluttiden blev lite under 3:30.

Dagen bjöd på ett fint vinterföre med en temperatur på ca -6 °C. Spåren var hårda och fina. Det blev nog en fin skidsöndag för alla inblandade. Ca 500 skidlöpare deltog. Hoppas många motionsåkare i nejden inspireras av dagens fina förhållanden och ställer upp kommande år.

Inför ett lopp brukar mycket av tankeverksamheten surra runt vallningen. Så inte denna gång. Vallatillverkarna lägger alltid ut sina rekommendationer men dessa var mer eller mindre oanvändbara för min del eftersom jag inte förnyat mitt vallalager på flera år. I ett tidigt skede bestämde jag mig att använda gamla beprövade burkar. Som fäste satte jag två varv Vauhtis K15 underst på grundvallan, sedan tre varv K18. Det var ett koncept som fungerat tidigare och det fungerade också i dag. Glidet var också bra trots att jag helt skippade pulvret.

Österbottens Regemente gör sig klara för startskottet

Nöjd åkare efter Botniavasan 2018

Feb 1 2018

En bra månad

Januari överraskade och kom att bli en riktigt bra månad. Åtminstone här på våra breddgrader ur ett skidåkningsperspektiv. Inte överdrivet mycket snö men tillräckligt för att hålla i gång spåren. Hela månaden har bjudit på lagom minusgrader, utan vare sig värmeböljor, regn- eller köldperioder. Efter alla slarvvintrar kan man inte vara annat än nöjd och glad.

En sökning i motionsdagboken visar att årets januari månad är en av mina bättre någonsin under de drygt 20 år som jag motionsskidat. Eftersom jag inledde vintern med en olovligt dålig kondition satte jag som målsättning att inledningsvis skida många men korta länkar. Det upplägget lyckades tack vare ett utmärkt skidväder. Så tillsvidare är jag nöjd. Något kvitto på bättre kondition har inte ännu. Men jag hoppas ju.

Antal kilometer i januari månad under de år jag åkt skidor:
1997  259 km
1998  338 km
1999  147 km
2000  385 km
2001  445 km
2002  374 km
2003  290 km
2004  420 km
2005  356 km
2006  332 km
2007  340 km
2008  253 km
2009  261 km
2010  309 km
2011  284 km
2012  450 km
2013  435 km
2014  221 km
2015  110 km
2016  66 km
2017  26 km
2018  415 km

 

Jan 14 2018

Nytt för i år, -släggkastning

Jag vet, jag har gnällt tidigare över folk som inte kan uppföra sig i ett skidspår. Jag har mött ryttare, hundförare, mopedister, cyklister och en massa folk som annars bara trampar sönder spåret. Så jag trodde att jag sett allt. Ända tills i går när jag stötte på två typer som kastade slägga i skidspåret vid Botniahallen. Det är så man knappt tror sina ögon.

I övrigt sköter kommunen botniahallsspåret riktigt bra. Det är ett nöje att skejta där. Åtminstone då när det inte är släggkastning på gång.

Jan 2 2018

Återupptäckte skidspåret i byn

Det finns nu så pass mycket snö att det går att skida i hemknutarna. Vädret är dessutom skidvänligt för tillfället. Här om dagen hörde jag att spåret vid Botniahallen har öppnat, så jag sökte mig dit efter en obegripligt lång paus.

Spåren visade sig vara lite omgjorda sen jag skidade där senast. Jag vet inte när, men i något skede har en riktig spårmaskin blivit skaffad. Spåren var pistade och höll en mycket bra standard. Suveränt bra om man vill skejta. Inte ofta man överraskas positivt när det gäller kvalitén på skidspår i dessa trakter. Men desto roligare!

Jag kollade i min motionsdagbok och den visar att det är 12 år sen jag senast skidade vid Botniahallen. Obegripligt!

Dec 29 2017

Storleken har betydelse!

När jag uppgraderade telefonen för snart ett år sen blev jag kvar med den gamla. Tanken var att använda den gamla telefonen med det mindre formatet vid utevistelse och i motionssammanhang eftersom den ryms bättre i fickan. Telefonerna har samma nummer och fungerar helt parallellt tack vare operatörens Multi-SIM-tjänst.

Nu efteråt har det visat sig att den mindre telefonen blev liggande och mer eller mindre oanvänd. Den förlorar alltid mot den större. En skärm blir aldrig för stor. Åtminstone har jag inte sett någon sådan. Det må sedan handla om telefon, dator eller TV. Lyckligtvis finns det nästan alltid en tillräckligt stor ficka ett pressa ner den större telefonen i.

Dec 14 2017

Packar ihop

Efter sex dagar i följd på skidor i Levi är det nu läge att packa ihop och resa hem. Så känns det i kroppen. Synd bara att lämna detta vinterfagra landskap. Vädret i Lappland är väldigt mycket ett lotteri den här årstiden, och jag lyckades dra en vinstlott den här gången. Det har snöat en del men nästan bara nattetid. Och temperaturen har hela tiden legat på några minusgrader. Endast i dag var det tillfälligt lite kallare. Något blixtföre har det förstås inte varit i nysnön.

Och från och med nu håller sig solen borta i nästan tre veckor.

Sammanfattningsvis:

Dec 13 2017

Suunto Ambit3

Jag gjorde nyligen en uppdatering på pulsmätarfronten. Jag skaffade en Suunto Ambit3 Run. Jag har kört med Suunto Ambit2 de senaste fem åren.

Ambit3 är något mindre och smidigare. Den är modernare tack vare sin mobilanpassning men är i övrigt en ganska basic modell. Den saknar t.ex. barometrisk höjdmätning, vilket Ambit2 har. Höjdmätningen i Ambit3 är GPS baserad och därmed inte så noggrann.

När jag jämför höjdkurvorna mellan de båda klockorna så ser man tydligt skillnaden. Ambit2 ritar upp en betydligt noggrannare kurva. Men om man mest rör sig på den österbottniska slätten så spelar detta knappast någon större roll. Det som ändå är intressant många gånger, åtminstone för mig, är beräkningen av den totala stigningen. På den punkten är Ambit3 rent av dåligt. Man kan nästan med blotta ögat se att den räknar fel. Varför det är så kan jag inte begripa. Antagligen kommer någon ny programuppdatering att korrigera detta. Men GPS-onoggrannheten vad höjdmätningen beträffar får vi leva med.

Hur som helst, Ambit3 har det mesta som behövs och är mycket smidig att använda tack vare sin mobilanpassning. Data kan trådlöst överföras via telefonen till Suuntos Movescount. Och Movescount vill man inte vara utan.

Suunto Ambit3 och Suunto Ambit2 till vänster

Dec 8 2017

Städat

Under badrumsrenoveringen var hobbyrummet fullproppat med bråte. Knappt så man kom sig in. Efter att renoveringen blev klar åtog jag mig att röja upp. Det lyckades över förväntan. Jag blev smått överraskad själv.

Ett tydligt tecken på förändring är att man nu kan se flera kvadratmeter golvyta. Utrymme finns plötsligt för både cykeltrainern och selkäkippi och det är rejält med benutrymme i TV-soffan. Undrens tid är ännu inte förbi!

Dec 6 2017

Suomi Finland 100

Så grydde då dagen när det självständiga Finland fyller 100 år. En fantastisk fin morgon med klart väder och några köldgrader. Självständigheten har uppmärksammats hela detta år men idag når firandet sin kulmen. All orsak att då tänka på alla män och kvinnor som offrat så mycket för vår självständighet. Själv har jag inte behövt offra något men ändå fått uppleva större delen av den här perioden.

Jag har också ett minne av när Finland fyllde 50. Om jag kommer rätt ihåg fick hela skolklassen varsin granplanta. Med plantan följde en skylt av koppar där det stod något i stil med ”Denna gårdsgran blev planterad 1967 när Finland varit självständigt i 50 år”. Jag hade tydligen inget handalag med planteringen och skötseln för min gran överlevde inte.

I år är firandet avsevärt mera glamoröst än vad det var för 50 år sen. Såpass att jag dagen till ära köpte två flaskor Freixenet. Vet inte alls hur just den här skumpan smakar men jag valde den på grund av etiketten. Jag tyckte att den såg passande ut för en 100-års fest. Den är nu i kylen och väntar på kvällen. Chokladen som frun köpte är redan öppnad.

Dec 4 2017

Badrummet fixat

Vår badrumsrenovering som pågått hela hösten är nu klar. Det har den varit sen ett par veckor tillbaka och vi börjar så småningom vänja oss vid ett förnyat badrum. Några större missar har vi lyckligtvis inte upptäckt ännu.

Min insats blev inte överdrivet stor denna gång. Förutom planeringen så gjorde jag det minimala elarbetet. Belysningen förnyades helt och just den biten är jag lite smånöjd med (läs helnöjd). Jag lyckades med konststycket att fälla in LED-armaturer i det befintliga taket utan att behöva riva. Operationen lämnade inga synliga spår och takbelysningen fungerar nu med både dimmer och närvarogivare. Nice!

Infälld dimbar LED-belysning i taket. Tänds med närvarogivare.

 

Integrerad LED-belysning i spegel och lavoarskåp.

Nov 2 2017

En vecka i Costa Adeje

Teneriffaveckan är historia och den gick alldeles för snabbt. Möjligtvis att den var för kort i båda ändarna. Vi hade turen att få ett extremt varmt och fint väder. Temperaturen låg på båda sidorna om 30 grader största delen av tiden. Konstigt nog blev det ändå inte för varmt. Det speciella denna gång var att oberoende av tid på dygnet var det varmare ute än inne.

Boendet i Costa Adeje var riktigt bra. Hotellet Riu Arecas hade ett hyfsat bra läge, bara ett stenkast från strandpromenaden. Allting fungerade fint. Halvpensionen som vi valde visade sig vara ett lyckat drag. Obegripligt förmånlig dessutom. Som extra bonus fick vi varje kväll njuta av bra livemusik. Det kunde vi till och med göra från egen balkong.

Att vi valde Costa Adeje berodde mest på den långa och fina strandpromenaden som går från Costa Adeje genom Playa de las Americas ända till Los Christianos. Vi vill röra på oss och vår huvudsakliga sysselsättning är att promenera. Ett par gånger gick vi till Los Christianos och tillbaka, det blev drygt 15 km. Totalt knallade vi en bra bit över 100 km under veckan.

Costa Adeje är ett vackert och trivsamt område tycker jag. Inte samma gytter som i Americas och Christianos, utan lugnare, grönare och luftigare. Ett område byggt med stil.

Strandpromenaden genom Costa Adeje