Lite Vaxholm också

På temat pärlor i Stockholms skärgård fortsätter jag med några Vaxholmsbilder. Vaxholm är också en riktig sommarstad och något av en huvudstad i skärgården. Och vilken båttrafik! Skärgårdsbåtarna går i alla riktningar.

 

 

Annonser

Sandhamn avbockad

Sandhamn har funnits på vår to-do lista i många år. Av någon anledning har det inte blivit av. Inte förrän senaste vecka när vi äntligen fick till det.

Holmen var precis så charmerande som man kunnat förvänta sig. En skärgårdsidyll av bästa sort.

Vädret var inte det bästa men vi hade ändå rätt bra tur. Uppehåll när vi rörde oss ute. Och ute skall man röra sig på Sandhamn!

Alldeles överraskande hamnade  vi i hetluften genast när vi kom. Vi promenerade rakt på en filminspelning. Och då handlar det förstås om dramaserien Morden i Sandhamn. Mycket intressant att få ta del av. Vi kan alltså se fram mot en säsong 6!

Jag skulle inte ha något emot att återvända till Sandhamn. Gärna en solig och varm sommardag. Med eller utan övernattning. Denna gång övernattade vi på Seglarhotellet. Och det är faktiskt lätt att ta sig till Sandhamn. Båtar går stup i kvarten.

 

Islandsbilder

Det har gått ett par veckor sen jag kom hem från Island. Jag var inte speciellt flitig med kameran där men några bilder fick jag ändå med mig. Publicerar äntligen ett litet bildcollage. Bättre sent än aldrig brukar det ju heta.

Bilderna är från Isafjördur, Reykjavik, turistrutten Gyllene Cirkeln (Geysir, Þingvellir, Gullfoss) och Blå Lagunen.

Fossavatn Ski Marathon 2016

Senaste helg skidade jag Fossavatn Ski Marathon, eller Fossavatnsgangan, som är ett långlopp utanför Isafjördur i Islands nordvästra hörn. Isafjördur ligger vackert på en halvö i en fjord som kantas av ståtliga bergsformationer.

Långloppet på Island är ingen ny historia, det har arrangerats sedan 1935. I fjol fick loppet en extra skjuts framåt när det kom med på Worldloppet-programmet. Huvudsträckan är 50 km klassiskt men det finns också flera kortare alternativ. I dessa snöbristens tider när den ena europeiska arrangören efter den andra tvingas ställa in, verkar dock Isafjördur gå säker. Loppet har nämligen arrangerats varenda år sedan 1959! Det fanns ingen snö nere i staden, men vid starten på bara 300 m höjd fanns det överraskande nog tillräckligt. Och snömängden ökade rejält ju högre upp vi kom. Högsta punkten på banan ligger lite över 600 m.

Som jag skrev i föregående inlägg så var väderförhållandena under loppet inte de bästa. Huvuddistansen 50 km är tänkt att åkas som en slinga, men på grund av det utmanande vädret åkte vi två gånger runt 25 km banan. Precis som i fjol. Vid varvningen åkte vi av någon anledning inte ända ner till stadion och därmed blev totala distansen inte fulla 50 km.

Förutom den fina naturen och det exotiska läget bjuder den isländska arrangören på några egna specialiteter. På eftermiddagen efter loppet blev deltagarna bjudna på en mäktig tårtbuffé i idrottshallen, kantad av prisutdelning och lite kringprogram. På kvällen var det sen dags för banketten. Där serverades ett alldeles utsökt fiskbord. Också musiken får högsta vitsord, åtminstone av mig.

Resan till Island gick för min del först till Stockholm. Följande dag var det tidig väckning, sedan flyg via Oslo till Keflavik. I Oslo anslöt övriga PWT-gänget, totalt drygt 50 personer. Sista biten mellan Reykjavik och Isafjördur avverkades också med flyg. Alla rymdes inte i PWT:s chartrade plan, så ca en tredjedel av gänget åkte reguljärt. Jag var en av dem.

En video som återspeglar loppet på ett bra sätt finns här:

Från ca 12 minuter och framåt i videon ser man extra tydligt i hurudant före årets Fossavatnsgangan skidades.

Och här några bilder från loppet:

Vintern fortsätter i Lappland

För ett år sen var det verkligt fina förhållanden i Levi ännu i början av maj. Det ser ut att bli minst lika bra i år. För tillfället är 43 pister preparerade och 27 liftar i gång. Snötäcket är ännu nästan 70 cm och det finns 130 km välskötta skidspår.

Någon som är sugen på att fira första maj i Levi? Stugan Rakkarinne är ledig från Valborg och framåt. Vecka 18 är en bra vecka att hålla ledigt eftersom Kristi himmelsfärd infaller i mitten av veckan.

Fina förhållanden i Levi ännu i maj.

Fina förhållanden i Levi ännu i maj.

Lappland i februari?

Den gångna veckan (vecka 7) har jag skidat i Lappland. Trots att jag är en ganska trägen lapplandsbesökare så är det inte ofta jag varit där just i februari. Orsak: Det brukar vara kallt!

Nu hade jag dock tur med vädret. Det var milt och bra uteväder varje dag. Antagligen en tillfällighet men möjligtvis ett resultat av den klimatförändring som så radikalt håller på att förändra vintrarna på hemmafronten.

Borde man omvärdera februari som lapplandsmånad? Det finns saker som talar för det. Just nu bjuder Lappland på mycket snö och fina förhållanden. Backar och spår är i prima skick och det råder ingen trängsel någonstans.

Levistatus 19.2.2016

Levistatus 19.2.2016

Anfi

Som kanske framgått ur tidigare inlägg bodde vi senaste vecka på Anfi del Mar i utkanten av Arguineguin. Vi har besökt stället åtskilliga gånger tidigare, men det var nu första gången vi bodde där.

Anfi är ett resultat av den norska entreprenören Bjørn Lyngs (1925-2006) företagsamhet. Det sägs att han under en fiskefärd utanför Arguineguin i slutet av 1980-talet fick syn på berget Barranco de la Verga som stack ut i havet. Han tyckte att stället skulle passa för ett semesterboende. Han var en handlingens man som var kapabel att förverkliga sin idé. Han köpte berget, sprängde bort det och första objektet, Anfi Beach Club, blev klart 1993.

Anfi består nu av fyra semesterklubbar, Anfi Beach Club, Club Puerto Anfi (där bodde vi), Club Monte Anfi och Club Gran Anfi. Alla drivs på timeshare-basis och är öppna endast för egna och i någon mån för RCI-medlemmar. Ägarna representerar över 50 olika nationaliteter, men uppskattningsvis över en tredjedel är nordbor, de flesta norrmän. Björn Lyng kände väl till nordbornas önskemål och behov. Han byggde precis det som efterfrågas. Utöver de fyra klubbarna på Anfi finns numera också en anläggning och golfbana i Taurodalen, Anfi Tauro Golf & Luxury Resorts.

De fyra anläggningarna i Anfi del Mar har tillsammans över 800 lägenheter. Tvårummere, trerummare och kanske någon enstaka fyrrummare. Runt dessa finns ett stort antal poler, parkanläggningar, ett litet köpcentrum, en småbåtshamn, en hjärtformad konstgjord ö och en sandstrand. Den vita sanden är annars ditfraktad från Västindien! Det lär vara en strand man aldrig bränner fötterna på. Ett eget vattenverk gör bruksvatten av havsvattnet. Också detta enligt ett koncept av skaparen Bjørn Lyng.

Mitt intryck är att verksamheten är mycket ambitiös och välfungerande. Stället är fortsättningsvis mycket fräscht, större och mindre renoveringar görs kontinuerligt, slitna möbler byts ut etc. Men så finns det också över 800 anställda på Anfi. Och, årsvederlaget som ägarna betalar är nog i högsta laget, -på min skala.

Lägenheten vi bodde i var rymlig och fin, den fungerade perfekt till alla delar. Det kan hända att vi vill återvända, men i så fall får vi vänta i fyra år. Sådana är reglerna då efterfrågan är tillräckligt stor.

En hägring, -eller vad?

Förra veckan när vi åkte båt på Gran Canaria tog jag en bild som kom att förvåna i efterskott. En bra bit ovanför horisonten kan man se en landmassa i profil. Det är tydligen grannön Teneriffa som projiceras i skyn. Längst till höger toppen på berget Teide.

Det hade antagligen gått att få en bättre bild av fenomenet, men jag såg absolut ingenting på displayen i solskenet. Alltså, man skall alltid ha en kamera med sökare!

Teneriffa01300915

Ansiktslyftning

För fem år sen promenerade jag förbi en pågående husrenovering i Arguineguin. Av någon anledning tog jag ett foto av arbetet.

Nu råkade jag ha vägarna förbi igen. Kunde bara konstatera att fasaden har genomgått en rejäl ansiktslyftning. Snyggt blev det dessutom.

År 2010

Radisson01260915

År 2015

Radisson02260915

 

Klimatbyte

I lördags bytte vi ut det något dystra höstvädret mot sol och värme. Så här års erbjuder Gran Canaria en behaglig sommar, så vi vann nog en hel del på det bytet.

Vårt Base Camp är förlagt till Anfi del Mar. Vi har besökt stället flera gånger tidigare men aldrig bott här. Efter att ha installerat oss kunde vi bara konstatera det vi trodde innan, nämligen att att Anfi erbjuder ett bra boende.

Lite program försöker vi hitta på varje dag. I söndags tog vi en båttur till Mogán. I går tog vi bussen till Maspalomas och promenerade på stranden där. I dag tog vi en promennad till Amadores tur retur. Vi hittade nämligen en stig som går över berget till Puerto Rico. Landsvägen är definitivt inget att promenera på. Totalt blev det 12 km.

Inte så betungande att vara här.

Anfi del Mar sett från sjösidan

Anfi del Mar sett från sjösidan

 

Genväg över bergsknallen till Puerto Rico

Genväg över bergsknallen till Puerto Rico

 

Fina vyer från strandpromenaden mellan Puerto Rico och Amadores.

Fina vyer från strandpromenaden mellan Puerto Rico och Amadores.

 

På cykel som ombyte

Tog hjälp av cykeln i dag. Ingen långlänk dock, endast ca 30 km. Det blev en tur runt Levitunturi med en avstickare upp på Utsuvaara. Tungt, tungt uppför.

Väl uppe får man åter en gång konstatera att Utsuvaara är ett exklusivt område med utsikt åt nästan alla håll.

Utsu01070915

Image by Iphone

Ruskamaraton i rusk

Av ren nostalgi sökte jag mig till Levi eftersom det var Ruskamaraton detta veckoslut. Naturligtvis inte för att springa, men väl som åskådare. Jag har sprungit halvmaraton här ett par gånger och helmaraton 10 gånger. Ruskamaraton hann bli en tradition som drar ännu.

Ruskamaraton lockar alltid mycket löpare till Levi, totalt över 2000 även i år. Det finns flera alternativa sträckor, helmaraton, halvmaraton, Kymppi och Ruskareissu 6,5 km. I år blev det regningt väder. Inte alls dåligt löpväder, men regnet tonar självfallet ner stämningen en aning bland åskådarna.

Under åren som jag deltog gick maratonbanan till Kittilä och tillbaka. Nu har banan helt ny sträckning sedan tre år tillbaka. Man löper två varv runt Levitunturi. Jag gissar att det är främst på grund av den livliga lördagstrafiken som man valt att lägga om banan.

Vacker skärgård

Jag har alltid varit fascinerad av Stockholms skärgård. Av den enkla anledningen att jag tycker att den är vacker.

Någon längre vistelse där har inte blivit av för min del på senare år. Men jag brukar passa på och njuta av det jag ser från sverigebåten när den sakta glider fram. Det har jag också gjort ett par gånger denna sommar.

Tyvärr måste man konstatera att pärlan Stockholms skärgård numera också har sina fläckar. Det har skarvarna sett till.

Holmen i Stockholms skärgård är öde och ful efter skarvarnas framfart.

Holmen i Stockholms skärgård är öde och ful efter skarvarnas framfart.

Besökte Millesgården

Förra veckan när vi var på Lidingö besökte vi också Millesgården. Det var verkligen på tiden. Under 90-talet var vi så gott som årligen till Lidingö i samband med Lidingöloppet men det blev aldrig tid för något museébesök.

Millesgården byggdes av Carl Milles och hans fru Olga Milles och där finns nu deras konstverk samlade. På området finns bl.a. deras ståtliga hus, en skulpturpark och konsthallar. Museéområdet ligger högt och fint i sluttningen mot Värtahamnen. Väl värt ett besök.

Ett sammanträffande

I går åkte vi med båten mellan Stockholm och Helsingfors. Efter att vi bänkat oss i den fullsatta bufférestaurangen sneglade jag (också) på damen som satt snett mittemot. Och visst, var det något bekant över henne! Till min stora förvåning visade det sig vara min kusin Carina som bor, och alltid bott i Sverige. Vi sågs varje sommar som barn, men under de senaste 35 åren har vi träffats endast två gånger om jag kommer rätt ihåg.

Det var ett märkligt sammanträffande! Riktigt kul dessutom.

Carina och Anders

Carina och Anders

Gick Abborrbacken frivilligt!

I serien nostalgiupplevelser har turen nu kommit till Lidingöloppet. I går promenerade vi en kort bit av banan och i dag fortsatte vi med Abborrbacken. Promenerade den både upp och ner i lugnt tempo. Många har hunnit gå i Abborrbacken innan mig, men oftast mycket ofrivilligt.

Abborrbacken är en tung backe på nästan 50 höjdmeter som kommer i slutskedet av Lidingöloppet. Det är lätt att plocka placeringar där om man bara har krafter och orkar löpa. Det är många som tvingas gå, helt eller delvis.

Lidingöloppet är världens största terränglopp. Huvuddistansen är 30 km. Under 80- och 90-talet hann jag delta ett flertal gånger. Men det är 17 år sedan jag senast deltog om jag räknat rätt.

Lidingo02160715

Lidingo01160715

Gjorde som alla andra

Jag åkte hem idag. Kvar blev ett nästan folktomt Levi. Inte mycket rörelse i gatubilden nu längre.

Levi centrum 5 maj 2015. Inte mycket rörelse i gatubilden.

Levi centrum 5 maj 2015. Inte mycket rörelse i gatubilden.

Kvar blev naturen, lugnet och fridfullheten. Hoppas vi ses igen.

Alltid lika ståtliga Pallas.

Utsikt från Levitunturi 4 maj 2015. Alltid lika ståtliga Pallas.

Levi stannade

När jag kom till Levi i slutet av förra veckan var det full rulle. Nu några dagar senare är turisterna borta och hela Levi stannar plötsligt av. Många butiker och restauranger lägger lapp på luckan för en tid. Vinterkollektioner säljs ut med upp till 70% rabatt.

Slalombackarna är i prima skick och liftkorten fås nu till rabatterat pris. Fram till morsdag hålls backarna öppna. Men det var glest mellan åkarna, åtminstone idag. Uppe på Levitunturi var det ovanligt fridfullt, trots finvädret.

Levi06040515

Bra sista dag

Vi startade vår sista dag på Gran Canaria redan i gryningen med en morgonlänk på stranden. För min del blev det 7 km barfotalöpning i sanden. Om inte löpning så något slags lunkande i alla fall.

Underlaget är helt perfekt för löpning när det är ebb. Stranden är som en 30 m bred landsväg med lagomhård sand. Det var fint att vara ute i morse när solen gick upp. En bra men kort sista dag fick vi.

Maspalomas01220415

Maspalomas02220415

Tiden går fort

Tiden går fort när man har roligt. Veckan på Gran Canaria är snart slut. En vecka till hade suttit bra. Vädret har varit i det närmaste perfekt.

Maspalomas tog ett rejält kliv uppåt på min rankinglista. Från hotellet sett går en strandpromenad mot Meloneras och i andra riktningen har vi sandstranden som sträcker sig ända förbi Ingles. Mångsidigt underlag alltså och ingen biltrafik i närheten. Vad mer kan man begära?