Upprörande nästan

att man tvingas tvätta sand och gyttja ur hundpälsen efter en kvällslänk i mitten av februari. Ur led är tiden!

Ivar01110215

Annonser

Konfunderad hund

Nu är Ivar konfunderad. Matte kan inte röra sig som vanligt. Det är inte alls kul.

Att Ivar är bekymrad syns tydligt. Han var uppe och kollade läget flera gånger under natten.

Gips01170115

Julmiddagen

Nu är jag efter i utvecklingen igen, precis som vanligt. Julmiddagen på julaftonen är historia, men eftersom den var alldeles extra bra bör den ännu föräras med en bild. Smaken kan jag inte dela, men kanske något av det estetiska. À la Irene.

Ett läckert fiskbord som förrätt.

Ett läckert fiskbord som förrätt.

Fästingar i november

Lillkillen har klarat sig bra från fästingar hittills. Endast en fästing har vi upptäckt tidigare i sommar.

Men nu fick han en till. I november! Fästingen satte sig dessutom ganska illa, precis ovanför högra ögat. Lyckligtvis upptäckte vi bulan i tid. Fästingen rycktes ut levande och den sprattlade ännu när jag fotograferade.

Skogsbässen som borrat in sig på Ivar den 2 november 2013

Skogsbässen som borrat in sig på Ivar den 2 november 2013

 

I rätt ordning

Inom byggbranchen är det av vikt att de olika byggnadsskedena görs i rätt ordningsföljd. Mitt senaste miniprojekt innehöll ett så fåtal arbetsmoment att det var nästan omöjligt att göra något i fel ordning. Men beträffande golvet fanns två möjligheter. Att göra det först eller att göra det sist. Denna gång höll självdisciplinen, konstigt nog, och jag gjorde golvet först, vilket var mest rationellt.

Hundkojan klar

Byggprojektet som sysselsatt de senaste dagarna blev klart idag. Byggnaden nådde åshöjd så pass snabbt att jag inte ens hann ordna med taklagsfest. Nu blir det inflyttnings- och taklagsfest på samma gång.

Jag valde en modell med lite växanmån. Men nu när den är klar ser den faktiskt aningen stor ut, med tanke på att Ivar är så gott som fullvuxen. Så jag utesluter inte en alternativ användning.

Lada01241013

Fritz!

Internet försvann helt plötsligt här hemifrån i fredags. Jag undersökte det som kunde misstänkas, bytte ADSL switchen/routern till en ny, men hittade inte felet. Med en verklig expert som hjälp kunde vi till slut konstatera att felet låg hos leverantören, Anvia.

När ny vecka grydde gjorde jag felanmälan hos Anvia genom ett personligt besök. Passade samtidigt på och frågade vad en anslutning via antennätet skulle kosta. Det visade sig att kostnaden skulle vara den samma som för vår nuvarande anslutning, men hastigheten 10 gånger snabbare! Det var ett erbjudande som åtminstone inte jag kunde tacka nej till.

Den nya anlutningen öppnades genast. Jag fick därmed också en ny nätterminal, med det tjusiga namnet Fritz! Box. Väl hemma med den kom överraskning nummer två. Nätterminalen behövde inte konfigureras alls. Det var plug and play som gällde. Boxen är en 4-kanalig router med WLAN. Att den nu sitter fastskruvad på väggen skall ses som att den stannar ett tag. En anslutning via antennätetets koaxial kan fås med en hastighet upp till 100 Mbit/s. Anspråkslös som jag är nöjde jag mig med futtiga 50 Mbit/s.

Ibland överraskar Anvia också positivt.

Fritz01240913

Äppelskörd

Det kommer mycket äppel i år. Och äpplen är av ovanligt bra kvalitet dessutom.

Av många olika sätt att ta till vara äppel är kallpressad äppelsaft ett praktiskt alteranativ. Lätthanterat på alla sätt.

Appelsaft01070913

Läkningen fortskrider

Dränen som suttit i halsen på Lillkillen tog vi bort för en vecka sen. Nu är såret helt läkt och ingen ny svullnad har uppstått. Ännu.

Veterinären stod för ett riktigt fint hantverk när han fixade till dränen. Med hjälp av ett stygn rakt genom röret hölls den på plats tiden ut.

Dran01050913

Ökad motion

Lillkillen på bara 6 månader skall normalt inte ha så mycket ordnad motion. Medan rehabliteringen ännu pågår försöker vi ändå aktivera honom lite extra. Han har tidvis varit lite slö på grund av alla medicinerna och blivit lite tjock. Det är främst den stora dosen kortison som nu syns på kroppen.

Skogspromenader trivs vi med, idag 8 km.

Promenad01040913

Ivar fyller halvt idag

Det mesta jämnar ut sig i längden. Det tycks gälla oss hundägare också.

Vår förra hund Igor blev över 16 år gammal. Han var hur frisk som helst och behövde således aldrig besöka veterinären.

Annat är det med lillkillen Ivar. Han blir 6 månader idag och har fått en riktigt risig start i livet. Han har varit till veterinären åtminstone 7 gånger. Blivit opererad i tungan en gång, fått näringsdropp ett par gånger och ätit antibiotika i 45 dagar. Plus lite annan medicinering som ännu fortsätter, liksom antibiotikan.

Man kunde kanske tro att Ivar redan är ett riktigt vrak. Hur det går för honom vet vi inte, men just nu är han en levnadsglad och pigg valp. Sin bemärkelsedag firade han i sällskap med många andra på Juthbackamarknaden.

Ivar 6 månader.

Ivar 6 månader.

Uppförsbacken planade ut

Uppförsbacken fortsätter för lillkillen även om den tillfälligt planade ut. Det kom en överraskande vändning till det bättre. I ett enda huj.

Efter fem dagars spyende och utan att ha ätit det minsta lilla började allmäntillståndet bli oroväckande dåligt för valpen. Antibiotikakuren blev också lite på hälft eftersom inga piller gick att lura i honom längre. Visserligen hade vi tid reserverad för halsoperation i Seinäjoki på måndag morgon, men det var ännu många dagar dit. I går på morgonen började därför Matte ringa runt efter en akut veterinärstid, vilka inte är helt lätta att få i dessa tider. Efter ett tiotal samtal fick vi löfte om en tid i Nurmo ifall vi kunde komma genast. Det kunde vi. Endast frukosten blev lite på hälft när vi kastade oss i bilen och körde till Nurmo. Kliniken visade sig ligga ute i grönskan på den österbottniska prärien.

I Nurmo blev vi synnerligen väl omhändertagna. Veterinären lyssnade tålmodigt till vår berättelse om halsproblemen, antibiotikakurerna och spyendet. Han föreslog en grundligare och systematisk undersökning. Veterinären föreslog också ett halsprov innan operationen. Han sade också att spyendet inte nödvändigtvis har något med halsen att göra. Möjligtvis kunde spyendet bero på medicineringen. Det skulle senare visa sig att det berodde varken på halsen eller medicineringen.

Det blev blodprov, provtagning och näringsdropp. Droppet var viktigt nu efter den långa svälten. Det var visst något Hemohes-liknande han fick.

Blodproven analyserades genast. De var i huvudsak bra. Svaren på halsproven får vi nästa vecka. Då görs nya bedömningar om en eventuell operation. Någon operationen på måndag blir det således inte. Halsen såg lite problematiskt ut, den var fortsättningsvis infekterad. Och en knut sitter på tungan.

När vi sedan kom hem kom lottovinsten. Ivar gick rakt till diket och ställde sig, för första gången på hela veckan. Och ut kom en stor silikonplugg! Något han troligen fått i sig vid sommarstugan. Han hade gått med världens tätning i magen hela veckan. Undra på att han spydde. Att den överhuvudtaget kunde passera är mer än jag begriper. Hemohes verkar vara riktigt bra.

I ett huj blev det hund av honom igen. Fast nu är han bara hungrig.

Ivar01030813