I går skulle jag hjälpa till med ett KELA-ärende. Alltså jag besökte stadens KELA-kontor, eller FPA kontor som det heter på svenska. Jag har inte tidigare haft något ärende dit så jag visste inte vad som väntade.

Jag hade måttligt ställda förväntningar. Ändå kom första besöket att bli närmast deprimerande. Först fick man köa för att få ett könummer. När man väl hade könumret fanns det ingen som betjänade. Sex betjäningspunkter fanns visserligen, men jag for hem med oförrättat ärende. Hoppas man aldrig får ärende dit igen.

Tomma betjäningspunkter på FPA-kontoret