Booyah! Jag lyckades ta mig igenom Cykelvasan! Utan vurpor. Det var målsättningen, så nu är jag lite smånöjd när jag sitter på hotellrummet i Moraparken. Eftersom inga andra missöden inträffade heller.

Det gick inte så fort för mig. Jag hade inga ben att trampa med, det har jag aldrig haft. Men behöver man stressa upp sig? -Nej, det tycker inte jag. Man når kanske målet ändå!

Cykelvasan är ett relativt lätt MTB-lopp. Banan följer Vasaloppets bansträckning i huvudsak men är något längre, ca 95 km. Idag var det bra cykelväder, mulet men inget regn.

Någon cyklist är jag inte, och lär aldrig bli. Men det behöver inte hindra ett deltagande. För mig var deltagandet en ny erfarenhet och en positiv upplevelse. Allt gick mycket smidigt. Ingen hets eller stress. Svenskarna kan arrangera!