Att få uppleva en svensk midsommar har länge legat på önskelistan. Den möjligheten dök faktiskt upp redan i fjol när vi åkte till Öland över midsommaren. Tyvärr satte coronan sordin på det mesta i fjol. Resandet och firandet stördes på alla möjliga sätt av coronarestriktionerna. I år dök plötsligt och överraskande en ny möjlighet upp och vi tvekade inte att göra om ölandsresan.

Det blev en fin midsommar i Borgholm. Vädret visade upp sin allra bästa sida och Öland är som bekant ett riktigt sommarparadis och alldeles extra populär under midsommarhelgen.

På midsommarafton upplevde vi en genuint svensk tradition, nämligen midsommarstången. Vi promenerade upp till slottsruinen där midsommarstången restes. Sen var det fritt fram att dansa ”Små grodorna” runt stången. Miljön och stämningen kunde man knappast klaga på.

Det fina med årets midsommar var att kunna ta det lugnt. Att bara få betrakta och uppleva. Terrassen var den fasta punkten. Där serverades god mat och dryck från början till slut och där fanns sällskapet, inte minst barnbarnen. Ett par cykelturer hann vi också med samt några turer till badstranden. I sällskapet fanns bara en badkruka.

På terrassen behövde vi ingen egen musik. Pojkarna som bodde tre hus bort hade ett grymt tryck i musikgrejorna. Flickorna närmast oss nådde inte riktigt samma decibelnivå. Lite synd eftersom de hade en bättre spellista.