Ur vägen

Tempot höjs dag för dag ju närmare julen vi kommer. Det finns stor risk att sådana som jag, som är lite trög och långsam i vändningarna, mest bara är i vägen. Den risken vill man ju inte ta, när den ändå så lätt kan undvikas. Jag tog mitt ansvar och drog norrut.

Kamos bjuder redan nu på julfriden. En av de få saker man med fördel kan ta ut i förskott.

Men visserligen är jag lite i vägen här i Levi också. Det händer genast när jag söker mig till skidspåret. Men det är sådant man kan vänja sig vid. När man är illa tvungen.