Under det gångna dygnet har det åkts skidor på många håll. Det mest spektakulära arrangemanget hittar vi i Jokkmokk. Där ordnades världens längsta långlopp, det 220 km långa Nordenskiöldsloppet. Det är obehagligt långt, nästan tungt att tänka på. Absolut inget för mig någonsin!
Loppet har en lustig historia. Trots att loppet nu ordnades för endast fjärde gången så gick första loppet redan år 1884!
Att ordna ett långlopp i Lappland den här årstiden har sina risker. Vädret kan ställa till det och det var väl det som hände i år. Kyla, vind, snöfall och igendrevade spår gjorde resan omänskligt tuff. Det var många som avbröt. För två år sen segrade John Kristian Dahl på tiden 8:35. I år var segertiden nästan 5 timmar långsammare.
Åkarna i Team Mäenpää imponerade hela dagen genom att ligga i tätklungan och fick till slut fina placeringar. Ytterligare två åkare imponerade stort på mig. Den ena är Emilia Lindstedt, Falun Borlänge SK som skidade i mål endast 35 minuter efter segraren Andreas Nygaard. Den andra som gjorde intryck är Linda Forth, Vörå IF. Hon trotsade väder och vind, skidade i mål som sjunde bästa finländare på tiden 18:46. Ganska mycket pannben där!
Resultat Nordenskiöldsloppet 2018
Finländska åkare som skidade i mål i Nordenskiöldsloppet 2018
Resultat från första Nordenskiöldsloppet år 1884
Bogart 
På arrangörens hemsida hittas följande intressanta text om loppets historia:
Ett lopp med anor från 1884.
Under polarforskaren Adolf Erik Nordenskiölds andra Grönlandsexpedition 1883 rekognoserade två av deltagarna, båda samer från Jokkmokksfjällen, iskontinentens inre okända områden. Efter cirka 57 timmar återvände Tuorda och Rassa ganska medtagna. De hade lidit svårt av brist på dricksvatten, och hade tvingats att återvända. När de informerade att de avverkat hela 460 kilometer blev Nordenskiöld hänförd. De hade skidat nästan oavbrutet utan sömn i två och ett halvt dygn, med undantag för när de vilade i en grop i två timmar under en storm.
Vid hemkomsten trodde ingen på deras skidbedrift. Att avverka den sträckan på så kort tid med endast skidor ansågs omöjligt. För att bevisa att det var sant utlyste Nordenskiöld 1884 ett skidlopp, Jokkmokk–Kvikkjokk tur och retur, en sträcka på hela 22 mil. Nordenskiöld själv menade att sträckan borde gå att klara inom ett dygn.
Tävlingen tog plats mellan den tredje och fjärde april 1884. Starten sköts upp nästan åtta timmar med anledning av det dåliga vädret, men klockan 18.00 gick gav sig de arton skidlöparna iväg. De skidade dag såväl som natt, utan sömn, stärkta av kaffe och konjak.
Som vinnare stod Pavva ”Pau-Lasse” Nilsson Tuorda. Han kom in på tiden 21 timmar och 22 minuter. En helt fantastisk bedrift med tanke på det dåliga vädret, den klumpiga utrustningen och att de tävlande själva fick spåra de tjugotvå milen. Allt med skidor som var mellan 210-300cm långa och 8-12cm breda och vägde ungefär 3 gånger mer än dagens tävlingsskidor. Dessutom bör man tänka på att Tuorda tog cirka en timme och fyrtiofem minuter rast under loppet, detta inräknat i sluttiden.
Efter tävlingen hyllades givetvis Pavva Lars Nilsson Tuorda och de andra tio medtävlande som fullföljde tävlingen, som stora skidhjältar för bedriften. Det blev idrottshistoriens hårdaste och mest krävande tävling. Resultatet redovisades i internationell press – men sedan dess har ingen gjort om bedriften.