Vi har haft en gammal fin bergstall alldeles intill terrassen på sommarstugan. En riktig prydnad brukar jag tycka.
I år sprack stammen upp, tallen lade sig och ser nu ut att skatta åt förgängelsen. Det harmar.
I dag packade jag grillkorv i ryggsäcken och tog sikte på Utsun kota. Den här tiden på året brukar det alltid finnas eld och oftast också bra sällskap i kåtan. Men inte i dag! Kvar fanns endast grunden och lite förkolnade rester. Verkligen trist att konstatera! Utsun kota var en gedigen konstruktion, timrad och allt.
Gick vidare över levitoppen. Tog nytt sikte, nu på vindskyddet vid Eturinne. Har ett minne av att vi grillat där någon gång tidigare för länge sen. Och vad möter där. Jo, en förkolnad ruin. Jag begriper inte…
Dagens cykeltur gick mot Muoniohållet. Närmare bestämt till ett ställe som heter Ruoppaköngäs. Det ligger lite förbi Pöntsö. Från stugan och tillbaka blev det 49 km.
Jag har aldrig varit där tidigare men efter ett tips i går av några bekanta ville jag kolla upp stället. Ruoppaköngäs ligger bekvämt alldeles intill muoniovägen. Ångrar inte turen trots mycket asfalt. Nedan några bilder från dagens besök.
Dagen program har bestått av en traditionsenlig promenad över Kätkätunturi. Inga nyheter alls, samma rutt, samma riktning, samma lunchmeny och dessutom samma väder som i fjol. Alltså grått och disigt.
Det regnade inte, men lite vått var det att gå genom molnet som parkerat över Kätkätunturi. Och i terrängen var det våtare än vanligt. Vattentäta skor behövdes i dag.
Inte så mycket folk ute. Men det är lördag och bytesdag, vilket nog märks. Men i vindskyddet pratades finska, svenska och engelska.
Tog en tur runt fjället i dag. På cykel, något annat är inte att tänka på den här årstiden. Det blev två avstickare, en till Utsuvaara och en till Levitoppen.
På plussidan: Varmt och fint väder, cykling i fin miljö.
På minussidan: Orkade inte hålla ihop cyklingen ända upp till toppen, fick stanna två gånger. Det suger!