Månadsarkiv: december 2012
Hoppning som hoppning
Tysk-Österrikiska backveckan inleddes traditionsenligt idag med hoppning i Oberstdorf. Miljoner TV-tittare kan följa denna legendariska tävlingsserie som hör till de högst rankade i backhopparvärlden.
Noterade att även svenskarna kunde se på hoppning idag. SVT visade hästhoppning!
Winter wonderland
Julfrid råder
Kauneimmat joululaulut
God Jul till alla!
Kylslaget
idag när jag rundade Isoporo. Det fick räcka med två varv i knarrföret. Nollglid. Kallast var det nere vid Draivi, enligt uppgift -25°C. Ingen trängsel i spåren idag, det var inte många pinnar jag såg.
Men det var en mycket vacker vinterdag. Det är lite sparsamt med ljuset här denna årstid. Ändå var det ett sagolikt vackert ljus som Fjärde advent bjöd på i skymningen.
Höll i 60 år!
Här om dan bytte jag en strömbrytare åt föräldrarna. Installationen är gjord 1953, så trappbrytaren höll för för daglig användning i nästan 60 år.
I jämförelse med dagens slit och släng mentalitet får vi väl anse att en drifttid på 60 år är helt acceptabel.

Trappbrytare, installerad 1953
Mycket energi
och mycket glädje när barn och unga får visa upp sitt kunnande. Som idag på TaiKons terminsavslutning och julfest.
TaiKon står för Taiteen perusopetus Vaasassa / Grundläggande konstundervisning i Vasa.

Cirkusnummer på Taikons julfest, 15.12.2012.
Tekniskt hjälpmedel
av den enklare sorten. Alltså en ny matta att sova på. Och plötsligt är det mycket lättare för gamlingen att komma sig upp. Utan att behöva skrinna runt på ett halt golv.
Takki tyhjä
Veckan i Levi närmar sig slutet, i morgon bär det iväg hemåt.
Och det känns helt rätt. Efter sex dagar på skidor behöver den här kroppen vila. Helt klart.
Veckan har varit lyckad till alla delar. Det har gått att skida varje dag, trots några kalla dagar. Idag blev det en lite kortare länk än planerat, knappa två timmar. Jag fick kallt om fingrarna och orken tröt. Men det grämer inte på något sätt. Med ca. 13 timmar på skidor denna vecka har jag all orsak att vara nöjd.
Speciellt nöjd är jag över att mitt sjuka knä nu tycks acceptera också skejtåkning. Knäet har varit ett litet orosmoment, eftersom vinterns förta start går i fristil. Den gångna veckan skejtade jag drygt tre timmar. Så det ser bra ut.
Ett alldeles extra stort tack till Antti som fixat skidorna hela veckan. Man blir alldeles på tok för bortskämd. Jag menar att dagligen träna med ”lähes kisatälli”.

Näillä mentiin. Möjligtvis lite ensidigt vad skidmärket beträffar.
En bra självständighetsdag
vill jag tillönska alla!
Tacksamhetens tankar går till alla som så osjälviskt offrade sig för vår frihet. En gärning som yngre generationer knappast begriper till fullo.

Dansande snöflingor i vinternatten
Veckans kallaste
dag. Hittills. Kvicksilvret var nere runt -20° på förmiddagen. Jag tog det möjligast lugnt i kölden och skidade endast två timmar. Förvånade mig över att så många, framförallt de ryska juniorerna, körde fristil i kölden.
Ut ur radioskuggan
Nu är jag uppkopplad igen, efter ett par dar i ”radioskugga”.
Firade första advent genom att förflytta mig norrut. Snön lockar i någon mån så här års. Lite tveksamt drag just då eftersom väderprognoserna lovade riktigt kallt väder i Lappland. Men verkligheten blev betydligt bättre än vad prognoserna lovade, åtminstone så här långt.
Idag fick jag också upp mitt nya telefonabonnemang till iPhonen. Därmed är jag åter online. Inget problem alls med konfigurering och inställningar. Nu surfas här snabbt från både mobil och dator (Sonera lovar upp till 21 Mbit/s för anslutningen).
Veckan har startat fint ur ett motionsperspektiv. Det blev endast en kort länk på söndan. Men jag fick till en tretimmars länk i både i går och idag. I ett osannolikt lugnt tempo dessutom. Det är ”hemmabanan” Isoporo förlängd med konstsöspåret som gäller. Temperaturen har legat mellan -8° och -13° så här långt. Så visst är jag nöjd.