Nallebjörnen ställde till med lite extra uppståndelse utanför kontoret vid mitt gamla jobb i morse. När jag berättade om det vid kaffebordet på mitt nya jobb så var det en typ som frågade. ”Är du säker på att det inte var skattebjörnen som sökte dig? Han kanske har blivit misstänksam nu när du flyttat bort.”
Det var ju en helt onödig fråga. Jag och skattebjörnen har aldrig haft något otalt med varandra.
Fast nallebjörnen tyckte jag lite synd om…
Bogart 
Hörde om det där med nallebjörnen i morse i radion, det var säkert lite spännande där i skogen för jägare och farbror polisen.
Säkert spännande för alla inblandade. Och polisen hamnar nog ut för allt möjligt.
Även jag tycker synd om lilla nallebjörnen…snyft….han fattade ju in te att han va in på förbjudet område!!!
Nallen var ju tveklöst på fel ställe, någon tillfällig störning kanske.
Ja, vad onödigt att skjuta den stackaren! Kunde de inte ha ”visat” honom vägen tillbaka till skogen?Kommer ihåg att man gjorde så här i Jeppis 1984 då vi hade besök av en björn. Den blev ledsagad av polisen om jag minns rätt!
Jag tror nog ändå att det var rätt i det läget att skjuta. Björnen var på väg mot centrum och antagligen rätt stressad. Synd bara att den hamnade så fel…
Synd på björnstackaren. Synd på dej som blir mobbad på nya jobbet. Och då har du glömt att vår sekreterare försökte klämma in en fullstor soplåda i ditt rum 🙂
Jo men hon anade nog att jag har ett förflutet som sopgubbe.