Ytterligare några rader om Engadinmaraton på skidor.

Det var 40:e gången som tävlingen arrangerades. Det är huvudsträckan 42 km som lockar överlägset flest deltagare. Dessutom finns halvmaraton på programmet. Totalt kom ca. 10400 löpare i mål. Med andra ord, inget litet lopp. Loppet var mycket välorganiserat på alla sätt. Allt fungerade med stor precision. Löpartransporten sköttes till största delen av arrangören. Det var tåg och buss som gällde. Transporten ingick i anmälningsavgiften.

Enda anmärkningen på arrangemanget som jag kommer på är startområdets utforming. Påsarna med överdragskläderna skulle lämnas nästan en kilometer från startfållan. Det är inte bra om det är kallt.

Loppet annonseras som ett fristilslopp, vilket betyder att nästan alla åker skating. Två klassiska spår fanns ändå dragna längst till höger vilket överraskade mig lite. Det är således möjligt att skida klassisk. Och varför inte, -stilen är ju fri. De klassiska åkarna hade också en egen startfålla.

Tor Arne Hetland vann. Han skidade sträckan på 1:24.30. Det är faktiskt nästan 30 km/h! Lika imponerande är Katrin Zellers insats. Hon var bara 9 minuter  långsammare.

Den storslagna naturen utgör en mäktig inramning, åtminstone för en plattlänning. Tyvärr drog moln och dis in över trakten precis före start, vilket störde upplevelsen lite. I alla fall fick jag inte riktigt de bilderna jag hade önskat.

Arrangören har ett fint bildspel på hemsidan, lite för mycket bilder bara. Bildspelet hittas här.