Vanvård

Efter veckor på landbacken kom jag mig äntligen ut på sjön igen.

-Denhär båten verkar inte vara speciellt välskött, tänkte jag när jag såg båten och klev i. En båtägare åt det slarvigare
hållet, verkar det som. På gränsen till vanvård, för det växte faktiskt
gräs inne i båten.

Det allra värsta är att det är vår båt.

Annonser

Tomatmaraton

Tomatmaraton, det 3:e i ordningen, löptes idag i Närpes. Trots att vädret var som gjort för löpning blev deltagandet skralt. Flera konkurrerande lopp runt en och samma helg drabbade kanske tomatarrangören i år.

En som ställde upp i Närpes var Kalevi Saukkonen från Åbo. Loppet passade in i hans kalender eftersom Hyyppä-maraton löptes igår i Kauhajoki. Kalevi löpte idag sitt 1162:a maratonlopp. Han jagar världstoppen och är ohotad etta i Finland med sin prestation. Jag kan inte tänka mig att någon kommer att klå honom. Någon så tokig person finns knappast i Finland som skulle vara villig att börja jaga detta rekord.

För egen del gick loppet någorlunda hyfsat. Det gick lättare idag om jag jämför med förra veckans lopp fast tiden blev ungefär densamma. Jag tröttnade lite på slutet igen, men det överraskade inte. Någonstans skall det väl märkas att träningen blivit lidande på senare tid. Fast det har varit ett medvetet val. Att delta i lopp är roligare än att träna.

Jag fick pris idag. Det skulle säkert kännas bra om jag hade presterat något i hård konkurrens. Men att bli sist i ålderklassen och få pris, det är ju nästan pinsamt.

Det kan hända att årets maratonsatsning avslutades idag. Ett lopp till hade jag tänkt löpa, men nu hittar jag inget lämpligt lopp som passar min kalender.

Skojaren Mats

Mats ringde idag. Han från Scandinavian Businesslink i Stockholm. Det är sällan man har nöjet att prata i telefon med en så vänlig och artig typ som Mats. Han ursäktade sig givetvis för att han störde men sade att att han hade ett kort ärende.

Mats berättade att vårt företag finns i deras register sedan flera år tillbaka. Nu ville han bara kolla att adressuppgifterna fortfarande stämde. Han bad mig kolla det fax som han skulle skicka om en stund. Det lovade jag, en så artigt formulerad önskan kan man ju bara inte nonchalera.

Om en stund knattrade faxen. Samtidigt ringde telefonen. Det var Mats. Han ursäktade att han störde igen, men förklarade att deras fax har krånglat lite och ville därför kolla upp att faxet kommit fram. Jag hämtade A4 sidan som faxen just printat ut.

Mats bad mig omgående granska vårt företags kontaktuppgifter som fanns tydligt mitt på sidan. Jag svarade att de var rätt förutom ett litet tryckfel i gatuadressen. -Ojdå,  beklagade sig Mats, det måste vi rätta till. Han bad mig vänligen skriva in rätt gatuadress i korrigeringsfältet längst till höger. Och så ytterligare mina kråkfötter i fältet längst ner. Och om jag ännu bara orkade knalla till faxen och returnera till honom så var dethär avklarat.

Men det orkade jag inte. Jag förklarade att min humor inte räcker längre och att nu lägger jag på. KLONK!

Det var ett listigt försök att luras. Mats ringde upp samtidigt som faxet kom för forcera hela proceduren. Hade avsiktligt satt in tryckfelet. Han instruerade och pratade hela tiden för att inte ge mig tid att läsa det övriga som stod på blanketten. Nämligen att det samtidigt var Order nr 2349 där jag beställde 8 st 140×200 pixlars annonser på deras sight. Till priset av 970 €/st.

Hade jag bara haft orken att gå 10 m till faxen och returnerat pappret hade jag belönats med en faktura på 7 760,- €.

Dessa bluffar är vanliga, tyvärr. Inte alltid lika lätta att genomskåda som den idag.

Häjyts 30 års maraton

Häjyt fyller 30 år och ordnade ett jubileumsmaraton i dag. Maratonloppet var samtidigt FM för veteraner och platsen var Härmä.

Att det var Finskt Mästerskap betydde bara en sak. Det var en massa hårda gummor och gubbar som mötte upp. Redan inför start upplevde jag att nu hade jag hamnat i fel sällskap. Under loppet blev det också bekräftat. Men jag var ju inte där för att tävla eller ställa upp i FM (jag får inte ens delta i FM), utan för att ”uppvakta” Häjyt genom att delta i jubileumsloppet.

Dagen blev ingen lyckad historia resultatmässigt för min del. Endast sex gånger tidigare har jag presterat sämre. Men spelar det någon större roll egentligen? Knappast!

Häjyt är en specialförening med ca 500 medlemmar från hela landet. Verksamheten är dock koncentrerad till finska Sydösterbotten. Det är motionsidrott det handlar om, i praktiken främst löpning. Häjyt är nog en positiv företeelse, namnet till trots.

Särkitunturi

I Muonio, ca 12 km från Olos och söderut från Pallas, ligger Särkitunturi. På bekvämt gångavstånd från landsvägen.

Här är ruskan vanligtvis några steg före den i Levi. Så också idag. Fint återseende, det är visst sex år sen senast.

Rekommenderas!

Kätkä idag

Återhämtningen efter Ruskamaraton skedde traditionsenligt i
Kätkäterrängen. Vår dagsvandring från stugan via Merkkisenkaltio till
toppen på Kätkä och tillbaka kommer att bokföras som 18 km. Vädret var
åter en gång på vår sida.

I kurun stax efter Merkkisenkaltio mötte vi cyklisten. Han var på gott
humör och trodde att det snart skulle bli bättre. Fast vi fick nog
känslan av han hamnat onödigt mycket off-road.

Ruskan har inte kommit igång här riktigt ännu. Men uppe på fjället lyser marktäcket färggrannt och fint.

Kvällens val återstår ännu. Det står mellan Kari Tapio och A.Aallon
Rytmiorkesteri. Fast igår kväll lockade varken Anza Mertaranta eller
Jari Sillanpää.

Ruskamaraton

stod på tur idag. En glad och positiv tillställning. Otroligt nog hör
loppet i denna avlägsna del av landet till de mest mest populära. På
senare år har loppet lockat närmare 2000 deltagare. Mycket tack vare
den goda stämning som präglar arrangemangen.

Loppet går från Levi till Kittilä och tillbaka. Några få backar ingår i rutten, vilken i övrig är rätt flack.

Jag var här för 11:e året i rad. Ett år har jag varit åskådare och ett
år löpte jag halvmaraton. Men idag var det som vanligt full distans som
gällde. Ett lopp som till alla delar blev en kopia av förra veckans
lopp i Vasa. Fast sluttiden blev faktiskt ett par minuter bättre.

Enfaldigt om mångfald.

Vi har ett fint sommarställe på holmen. Ett riktigt rekreationsställe, naturskönt och vackert.

Jag har många gånger förundrat mig över den mångfald som naturen
uppvisar just på vår lilla plätt. Där växer många olika slags bär och
många olika trädslag. Vi har åtminstone al, rönn, björk, tall och gran.
Tallen dominerar klart. Några tallar har ju till och med
figurerat här på bloggen.

Men våra granar är minst lika speciella.  Så nu kommer en kort presentation av dessa.

1. Topless.
Drar blickarna till sig. Vacker? Njaa, inte direkt. Avkastar dåligt. Svårt att få ihop till några kubiker. Mest bara speciell.

2. Gran(n)täcket.
Vår vidaste gran som samtidigt är den kortaste . Åtskilliga meter i
omkrets men knappt 20 cm hög. Fin marktäckare. Inga planer på
avverkning just nu, men om det blir aktuellt tar jag väl dit
gräsklipparen.

3. Ekonomijulgran.
Denna gran är mot det glesare hållet. Den går snabbt att kvista vid en
eventuell avverkning. Vi har dock beslutat att spara den tillsvidare.
Som julgran är den hastigt klädd, vilket kan vara värdefullt i en
extrem julbrådska. Samtidigt sparar man en hel del julpynt.

4. Ekostanklåset.
Fungerar fint. Absolut inga luktproblem.

Vasa Maraton

Idag var det åter dags för Vasa Maraton. Nu för 23:e gången. Själv deltog jag för 13:e gången. Jag deltog också i det allra första loppet som arrangerades 1985. Hur jag senare lyckats missa 10 lopp vet jag inte.

Loppet idag var samtidigt finskt mästerrskap. Det gav en liten extra krydda åt arrangemanget. Det blev en betydligt bättre segrartid än vi vant oss vid under senare år. Att det var FM maraton saknade betydelse för oss motionärer. Men det var roligt att loppet lockade över 600 löpare.

Vädret var nästan perfekt för de allra flesta. Temperaturen på ca 10 grader medgav löpning i shorts tack vare värmande sol. Den friska vinden både hjälpte och störde.

Det gick betydligt lättare idag än för två veckor sen i Helsingfors. Men inte heller idag orkade jag hålla farten ända till slutet. Efter 35 km gick det olovligt långsamt. Men jag är ändå relativt nöjd.

Marko Vaittinen vann på tiden 2.28.12, ungefär samma tid som Asko Ristimäki segrade med i det första loppet 1985. Den gången fick bloggaren till ett bra lopp, ett av de bättre i karriären. Idag var jag tvungen att löpa nästan en halv timme längre.

Och så grattar vi Johan Ehrs till FM bronset!

Foto: Cati