En verklig facilitet vid Edvinsstigen är korsubastun. Det är en äkta rökbastu som förverkligats efter Edvin Hevonkoskis idéer. Själva byggandet har byföreningen gjort på talko, redan för drygt 15 år sen. Tanken var att återskapa en autentisk krigstida miljö. Till bastun går man således via en löpgrav.

Byföreningen sköter uppvärmningen och hyr ut bastun till mindre grupper. Alla förutsättningar finns till avkoppling i en så speciell miljö. Stämningsfullt en mörk höstkväll.

Och här slutar då följetongen om Edvinsstigen för denna gång.

Många gubbar och gummor har farit illa när de tjänat vid Edvinsstigen i ur och skur. Det är först nu när ohälsan tagit dem som de fått tak över huvudet. Terminalvården är förlagd till en öppen paviljong.

av konstverken som kantar motionsbanan Edvinsstigen. Totalt finns över 100 statyer av de mest varierande slag. Här ett axplock.

Man har alltså gott om åskådare när man motionerar här. Fast av den mer tystlåtna sorten.

konstverk är Tarja. Kanske av den anledningen att statyn gjorde en resa till Helsingfors år 2005.

Men den gör sig bättre på stenen i skogsbrynet än på några lastpallar utanför Kiasma. Det är i alla fall min åsikt.

En av Edvins Hevonkoskis statyer har flyttats en liten bit bort från Edvinsstigen. Sedan ett år tillbaka pryder konstverket trafikrondellen vid Prisma. Rondellen ligger endast ett stenkast från huset där Edvin bodde.

Konstverket föreställer en finländsk soldat med sin häst och är min personliga favorit. Att ge detta konstverk mer synlighet var ett lovvärt initiativ. Här visade också staden prov på smidighet.