för roddbåten blev resultatet av dagens terapi. Inget mästerverk direkt, men kanske ändamålsenlig ändå. Estetiska brister kan bl.a skyllas på restvirket.
<img
src="http://bilder.bloggen.fi/bogart/20080705225515.jpg&quot;
style="margin: 2px; padding: 2px; float: right;"
border="2"

är lössen på våra rosor. Någon som vet hur man slipper dom?

<img
src="http://bilder.bloggen.fi/bogart/20080703221305.jpg&quot;
style="margin: 2px; padding: 2px; float: right;"
border="2"

kan knappast förmedlas här på bloggen. Men bilder går ju alltid.

<img src="http://bilder.bloggen.fi/bogart/20080629130241.jpg&quot; style="margin: 2px; padding: 2px; float: right;" border="2"

fortsätter lite till. Lyckades anställa Jenna. Jag får sitta och se på när hon fixar våra maskrosor.

som just tar slut.

mellan skurarna.

Hos oss just nu

Inte jag, men min pappa. Trevligt kalas med nära och kära.

Grattis farsan!

Sedan ett tag tillbaka har jag använt orden ”Liv i rörelse” i min bloggprofil. I dagens tidning såg jag att Kyrkans Ungdom har valt ”Liv i rörelse” till motto för årets pieksämäkiläger. Det var ju lite överraskande. Men för att undvika all eventuell förväxling eller koppling skall jag ändra i min profil.

Jag påbörjade ett anteckningshäfte 1987  som jag kallade ”Moment i friskvården”. Kan det vara något för en blogg drygt 20 år senare?

eftersom det inte riktigt hör till min stil. Men nu skall jag ändå göra ett undantag.  Jag lovar dock att det är sista gången.

Tillåt mig att presentera vårt vedlidertak vid sommarstugan. Ser det inte rätt stabilt ut? Eller finns det månne någon som har ett ännu starkare?

Min morfar föddes i New York för 110 år sedan. Föräldrarna var utvandrade finländare. Vid 9 månaders ålder blev han faderlös. Kort efter faderns död kom modern tillsammans med sonen till Finland. Modern valde dock att snart återvända till Amerika. Min morfar blev kvar i Finland, utan både mor och far.

Denna ensamma människa blev ändå rikligt välsignad med efterkommande. År 1983 hölls den första släktträffen. Då var vi ca. 60 personer. Nu, 25 år senare, kan siffran skrivas till drygt 130 personer. Då är alla ingifta, flick- och pojkvänner inräknde.

Idag var var cirka 120 personer samlade till släkträff. Det handlade om min morfars och mormors barn, barnbarn, barnbarns barn och barnbarns barnbarn.

Platsen för träffen var Kortjärvi.

Jubileum 1: Kom just i mål i Stockholm Marathon, som i år firar 30 års jubileum.

Jubileum 2: Det är exakt 20 år sen jag sprang här senast.

Jubileum 3: Det var mitt 70:e maratonlopp.

Något vidare firande föranleder dessa jubiléer inte. Allra minst loppet idag.

Eftersom veckans blogg är historia, till allas lycka, så är det kanske läge att lyfta fram veckans inlägg. Jag har inte läst så många men mitt val är http://bilder.bloggen.fi/singer/?arkiv=2008-05#blog_204979. Med god marginal till följande.

Nallebjörnen ställde till med lite extra uppståndelse utanför kontoret vid mitt gamla jobb i morse. När jag berättade om det vid kaffebordet på mitt nya jobb så var  det en typ som frågade. ”Är du säker på att det inte var skattebjörnen som sökte dig? Han kanske har blivit misstänksam nu när du flyttat bort.”

Det var ju en helt onödig fråga. Jag och skattebjörnen har aldrig haft något otalt med varandra.

Fast nallebjörnen tyckte jag lite synd om…

EU förbereder nya kostråd som på sikt kommer att utgöra grunden också för de nordiska länderna. Hur går dessa förberedelser till? -Jo man låter livsmedelsindustrin göra jobbet och betalar 13 miljoner € för besväret. Fast det är knappast något nytt i dessa sammanhang.

Så här skriver SvD idag.

Man kan klicka på sin boningsort i vänstermarginalen här på bloggen numera. En karta dyker upp i nytt fönster. I fönstret placeras bloggarens hemort på en googlekarta.

Kartan kan ju vara till hjälp om någon vill komma och hälsa på oss bloggande korsholmare. Korsholm heter Mustasaari på finska. Som ni ser ligger Mustasaari ute på Replotlandet dit man kan ta sig bekvämt över en bro nu för tiden. Mustasaari ligger, som kartan visar, uppskattningsvis 5 km från vändplan där vägen slutar.

Så för säkerhets skull, ring innan ni kommer!

Hoppas nu bara att hon börjar gilla den också!

Kolla in denhär. Nyttig och god?

I över 20 år har jag jobbat på ett och samma ställe. Jag har varit priviligerad som fått ha ett jobb som varit intressant, stimulerande och meningsfullt. Men jobbet har också varit ansvarsfullt och tidvis stressigt.

Jag har i stor utsträckning varit min egen herre. En naturlig utveckling på den epoken skulle väl vara att bli friherre. Men av någon anledning blev det inte så. Istället valde jag en något udda lösning, nämligen att bli dräng.

Nu infinner sig den intressanta frågan. Kan en gammal hund verkligen lära sig sitta?

Visst är jag förväntansfull och nyfiken när det gäller det nya. Samtidigt som jag känner vemod över det som nu är slut.

att jag inte varit förkyld en enda gång denna vinter. Det är alldeles unikt. Normalt får jag minst en förkylning under året, vanligtvis i februari-mars.

Är något på tok, månne? Nåja, min avsikt var kanske inte att klaga.

första maj i går i Vasa, Laihia, Tervajoki, Lillkyro och Smedsby.

Hur kan man vara sjuk i baken ännu dagen efter när man firar så lugnt som jag gjorde?

över den goda viljan.

För ett tag sen ringde en man. Han jobbade som konstnär eller något liknande. Han förklarade att han tillsammans med en annan konstnär startat ett ”projekt” som de kallade Den Goda Viljans Arbete. De hade tillsammans skapat en tavla. Tavlan innehöll en dikt och en ikonmålning och den skulle jag få helt gratis. Avsikten var att sprida glädje sade han.

Jag är van att folk ringer och bjuder ut. Men ovan med att något är gratis. Jag gjorde mitt bästa för att reda ut var hunden var begravd. Jag lyckades inte, utan svarade till slut att jag nog är intresserad av tavlan. Och varför skulle jag inte, till och med svenska kungen hade tackat ja till samma erbjudande. Tavlan skulle jag få om en dryg månad. Det var lite leveranstid med inramningen.

I dag ringde mannen. Han skulle personligen komma ut och överlämna tavlan. Åter igen blev jag överraskad, för tavlan var ju riktigt fin.

Varför jag fick erbjudandet har jag inte helt klart för mig men det är antagligen Vaasan Yrittäjät som är kopplingen.

Jag kollade ännu med mannen om jag blir något skyldig. -Nej inget, savarde han. -Det räcker om du är glad.

Gissa om det är lätt att vara glad just nu.

I lördags såg jag en liten snutt av ett program i SVT som heter Psalmtoppen. Det verkar vara en programserie. I programmet presenteras och spelas psalmer, men tydligen också profana melodier. Det skall röstas som vanligt nu för tiden,  och psalmerna skall rangordnas. På andra plats på psalmlistan kom ”Håll mitt hjärta” med Björn Skifs. Nog har väl den låten något sakralt över sig, men hur har man fått den till en psalm? Hur som helst, den är en av mina favoriter i alla fall.