på Vasamaraton förra lördagen ställde jag mig på startlinjen igen. Idag var det Ruskamaraton i Levi som gällde. Jag förväntade mig inte samma fullträff idag och det blev det inte heller. Men jag ändå helt nöjd med loppet.
Efter löpta 30 km blev benen oförlåtligt tunga. Farten sjönk lite på slutet som så många gånger tidigare. Någon flopp blev det ändå inte.
Lappland visade upp ett härligt höstväder. Klart solsken och endast lite vind.
Och Ruskamaraton drar fortsättningsvis. Har inte hört några siffror, men min bedömning är att idag var det mer löpare än någonsin.
Bogart 
Man kan inte annat än beundra er maratonlöpare! Min pappa har sprungit massor med maraton i sina dar. 1982 (tror jag det var) sprang han Stockholm maraton på 2. 58. Då var han 61 år. Det är hela släkten stolta över än idag:). Han har även ritat medaljen till Jakob maraton så han har varit väldigt engagerad i det där.
Grattis till dig och din farsa! Det är världsklass, helt säkert! Så stolta kan ni vara. Det var också på 80-talet som jag inledde jag min ”karriär”. Jag tillhör dock inte dedär hårdingarna som springer fort. Men jag springer.
Nå, huvudsaken är att du springer:)! Pappa började sin löparkarriär när han var ungefär 40, men jisses vad han nötte vägarna!!
Jag har också nött vägarna, men har inte dåligt samvete för det. Ca 40 000 km på mätaren.