Jubileum 1: Kom just i mål i Stockholm Marathon, som i år firar 30 års jubileum.

Jubileum 2: Det är exakt 20 år sen jag sprang här senast.

Jubileum 3: Det var mitt 70:e maratonlopp.

Något vidare firande föranleder dessa jubiléer inte. Allra minst loppet idag.

Eftersom veckans blogg är historia, till allas lycka, så är det kanske läge att lyfta fram veckans inlägg. Jag har inte läst så många men mitt val är http://bilder.bloggen.fi/singer/?arkiv=2008-05#blog_204979. Med god marginal till följande.

Nallebjörnen ställde till med lite extra uppståndelse utanför kontoret vid mitt gamla jobb i morse. När jag berättade om det vid kaffebordet på mitt nya jobb så var  det en typ som frågade. ”Är du säker på att det inte var skattebjörnen som sökte dig? Han kanske har blivit misstänksam nu när du flyttat bort.”

Det var ju en helt onödig fråga. Jag och skattebjörnen har aldrig haft något otalt med varandra.

Fast nallebjörnen tyckte jag lite synd om…

EU förbereder nya kostråd som på sikt kommer att utgöra grunden också för de nordiska länderna. Hur går dessa förberedelser till? -Jo man låter livsmedelsindustrin göra jobbet och betalar 13 miljoner € för besväret. Fast det är knappast något nytt i dessa sammanhang.

Så här skriver SvD idag.

Man kan klicka på sin boningsort i vänstermarginalen här på bloggen numera. En karta dyker upp i nytt fönster. I fönstret placeras bloggarens hemort på en googlekarta.

Kartan kan ju vara till hjälp om någon vill komma och hälsa på oss bloggande korsholmare. Korsholm heter Mustasaari på finska. Som ni ser ligger Mustasaari ute på Replotlandet dit man kan ta sig bekvämt över en bro nu för tiden. Mustasaari ligger, som kartan visar, uppskattningsvis 5 km från vändplan där vägen slutar.

Så för säkerhets skull, ring innan ni kommer!

Hoppas nu bara att hon börjar gilla den också!

Kolla in denhär. Nyttig och god?

I över 20 år har jag jobbat på ett och samma ställe. Jag har varit priviligerad som fått ha ett jobb som varit intressant, stimulerande och meningsfullt. Men jobbet har också varit ansvarsfullt och tidvis stressigt.

Jag har i stor utsträckning varit min egen herre. En naturlig utveckling på den epoken skulle väl vara att bli friherre. Men av någon anledning blev det inte så. Istället valde jag en något udda lösning, nämligen att bli dräng.

Nu infinner sig den intressanta frågan. Kan en gammal hund verkligen lära sig sitta?

Visst är jag förväntansfull och nyfiken när det gäller det nya. Samtidigt som jag känner vemod över det som nu är slut.

att jag inte varit förkyld en enda gång denna vinter. Det är alldeles unikt. Normalt får jag minst en förkylning under året, vanligtvis i februari-mars.

Är något på tok, månne? Nåja, min avsikt var kanske inte att klaga.

första maj i går i Vasa, Laihia, Tervajoki, Lillkyro och Smedsby.

Hur kan man vara sjuk i baken ännu dagen efter när man firar så lugnt som jag gjorde?