över den goda viljan.

För ett tag sen ringde en man. Han jobbade som konstnär eller något liknande. Han förklarade att han tillsammans med en annan konstnär startat ett ”projekt” som de kallade Den Goda Viljans Arbete. De hade tillsammans skapat en tavla. Tavlan innehöll en dikt och en ikonmålning och den skulle jag få helt gratis. Avsikten var att sprida glädje sade han.

Jag är van att folk ringer och bjuder ut. Men ovan med att något är gratis. Jag gjorde mitt bästa för att reda ut var hunden var begravd. Jag lyckades inte, utan svarade till slut att jag nog är intresserad av tavlan. Och varför skulle jag inte, till och med svenska kungen hade tackat ja till samma erbjudande. Tavlan skulle jag få om en dryg månad. Det var lite leveranstid med inramningen.

I dag ringde mannen. Han skulle personligen komma ut och överlämna tavlan. Åter igen blev jag överraskad, för tavlan var ju riktigt fin.

Varför jag fick erbjudandet har jag inte helt klart för mig men det är antagligen Vaasan Yrittäjät som är kopplingen.

Jag kollade ännu med mannen om jag blir något skyldig. -Nej inget, savarde han. -Det räcker om du är glad.

Gissa om det är lätt att vara glad just nu.

I lördags såg jag en liten snutt av ett program i SVT som heter Psalmtoppen. Det verkar vara en programserie. I programmet presenteras och spelas psalmer, men tydligen också profana melodier. Det skall röstas som vanligt nu för tiden,  och psalmerna skall rangordnas. På andra plats på psalmlistan kom ”Håll mitt hjärta” med Björn Skifs. Nog har väl den låten något sakralt över sig, men hur har man fått den till en psalm? Hur som helst, den är en av mina favoriter i alla fall.

Skidsäsongen alltså. Avslutningsfesten på Norrvalla på fredagkväll var en hellyckad tillställning, med produktinfo, god mat, lagom lite program och mycket tid till umgänge och diskussioner. Ett bra koncept, värt att fortsätta med.

Nu är också skidparen putsade och skyddsparaffinet påsatt. I går plockade jag ner cykeln. Hoppas jag hinner ut några gånger innan nästa säsong. Allt har sin tid.

Leviveckan var sig lik på många sätt. Skidåkning på förmiddagarna när föret är som bäst. Bastu och slappande resten av dagen.

Men veckan bjöd på några överraskningar. Som kanske framgått av bildreportaget så fanns det ovanligt mycket snö. När snötäcket normalt smälter så här års samlas  skräpet och smutspartiklarna på den smältande snöytan. Smutsen sätter sig på skidornas belag och glidet blir dåligt. Nu kom det mera snö under veckan, vilket var positivt. Skidorna hölls rena. Vi körde på på samma paraffin hela veckan (skäms nog lite att erkänna). Dessutom kan en ren och vit nysnö vara en riktig stämningshöjare.

För min del blev det enbart skating, medan det på spinnsidan var klassisk skidåkning som gällde. Som fäste fungerade burkvalla hela veckan. Det är lite ovanligt. Normalt får man ju ta till klister så här års.

Det goda snöläget (115 cm idag i Levi) gör att det sannolikt är skidföre i Lappland flera veckor ännu. Utnyttja läget, ni som har tid och möjlighet!

Asfaltpist idag

After ski

Dagens gåta: Låg lada eller mycket snö?

Saknar helt förmåga att beskriva det väder vi haft idag. Låter helt enkelt bli.

Skating på nypreparerat underlag, -ett sant nöje.

Årets skidsäsong börjar vara till ända. Visserligen snöar det ordentligt just nu men kanske det ändå är dags att sammanfatta.

En sökning i träningsdatabasen visar att den gångna vintern är en av de sämsta under de 12 år som jag har sysslat med motionsskidåkning. Och då menar jag kvantitetmässigt vilket givetvis beror på den snöfattiga vintern. Det är första vintern på 9 år som jag inte får ihop ens till 1000 km. Normalt ligger antalet timmar på skidor runt 100 eller mer. I vinter blev det endast 67 timmar.

Men det finns också positiva saker. Det blev glesare än vanligt med träningspassen på skidor eftersom det var långt till spåret. Andelen alternativa träningspass var större än normalt. Kroppen svarade därför bra på den träning som den fick och jag är mer än nöjd med vad den presterade. Kompletterande träning verkar inte vara bortkastad.

Det blev endast tre långlopp. Men de var dessto bättre. Loppen i Tjeckien och Schweitz är oförglömliga upplevelser (åtminstone fram till demensen?).

Och så kan jag glädja mig åt två nya stämplar i Worldloppet-passet. Jag hade ju snudd på tre, men Tartumaraton blev inställt.

Fast skidsäsongen är inte helt slut. En lapplandsvecka återstår ännu. Den kommer kanske att snygga till siffrorna lite.

Jeppo Undomsorkesters konsert var riktigt bra. Ungdomarna bjöd på en mångsidig repertoar och det blev en riktigt njutbar kväll. Medverkande förutom Ungdomsorkestern var sånggruppen JAM, Geir Rønning, Nina Tapio, Markus Fagervall, Daniel Lindström och Doo-Bop Allstar med Dani Strömbäck, Janne Hyöty, Marcus Söderström och Patrick Lax.

Nina Tapio var bra som vanligt. Men det var nog de andra artisterna också. Jag gillar svängig musik, men jag tror nästan att balladerna gjorde det största intrycket i kväll. Geir Rønnings framförande av ”Håll mitt hjärta” var kvällens höjdpunkt. Om man frågar mig alltså.

Ett stort grattis till frontfigurerna inom orkestern som lyckats få ihop detta häftiga paket!

Jag har som vana att kolla nyhetsrubrikerna varje morgon. Så också i morse. Det råder knappast något tvivel om vilket som var det största som hänt. Både Iltasanomat och Iltalehti var helt eniga om huvudnyheterna. Kolla bara rubrikerna!

Någon är knäpp. Är det månne jag?

(Förvisso är det jag. Jag läste blaskorna)

Det kom två FM-medaljer till skidklubben idag. Det är vi inte bortskämda med.

Det var ingen inom längdsektionen som vann medaljerna. Det ögonblicket lär vi få vänta på. Men på alpina sidan finns det yngre förmågor, och där är man duktigare.

Ett stort grattis till syskonen Romar för FM-medaljerna i super G!