Latukahvila Tonttula

Vid Taivaanvalkeat finns det trevliga och stämningsfulla caféet Tonttula. Latukahvila låter egentligen rätt anspråkslöst i sammanhanget. Det är nog mer än så. Jag rekommenderar ett besök!

Själv gjorde jag en tur till Tonttula idag. Måendet är inte på topp men lite frisk luft kändes ändå rätt. Jag rörde mig så hissun kissun som det bara är möjligt på ett par skateskidor. Lite yrsel och illamående var jag tvungen att dras med under hela turen.

Visst harmar det att den korta vistelsen mer eller mindre gick i stöpet på grund av sjukdom, men värre saker kan förvisso hända. På plussidan noterar jag dock att en ny TV och Blu Ray spelare nu är anskaffade och installerade i stugan. Riktigt bra bild i TV:n dessutom!

Nu skall jag fixa lite mat. Hungern gör sig äntligen påmind, efter två dagar utan att ha fått ner något.

Tonttula vid Taivaanvalkeat 12 april 2013

Tonttula vid Taivaanvalkeat den 12 april 2013

Kylslaget

idag när jag rundade Isoporo. Det fick räcka med två varv i knarrföret. Nollglid. Kallast var det nere vid Draivi, enligt uppgift -25°C. Ingen trängsel i spåren idag, det var inte många pinnar jag såg.

Men det var en mycket vacker vinterdag. Det är lite sparsamt med ljuset här denna årstid. Ändå var det ett sagolikt vackert ljus som Fjärde advent bjöd på i skymningen.

Levi01231212

Takki tyhjä

Veckan i Levi närmar sig slutet, i morgon bär det iväg hemåt.

Och det känns helt rätt. Efter sex dagar på skidor behöver den här kroppen vila. Helt klart.

Veckan har varit lyckad till alla delar. Det har gått att skida varje dag, trots några kalla dagar. Idag blev det en lite kortare länk än planerat, knappa två timmar. Jag fick kallt om fingrarna och orken tröt. Men det grämer inte på något sätt. Med ca. 13 timmar på skidor denna vecka har jag all orsak att vara nöjd.

Speciellt nöjd är jag över att mitt sjuka knä nu tycks acceptera också skejtåkning. Knäet har varit ett litet orosmoment, eftersom vinterns förta start går i fristil. Den gångna veckan skejtade jag drygt tre timmar. Så det ser bra ut.

Ett alldeles extra stort tack till Antti som fixat skidorna hela veckan. Man blir alldeles på tok för bortskämd. Jag menar att dagligen träna med ”lähes kisatälli”.

Näillä mentiin

Näillä mentiin. Möjligtvis lite ensidigt vad skidmärket beträffar.

Veckans kallaste

dag. Hittills. Kvicksilvret var nere runt -20° på förmiddagen. Jag tog det möjligast lugnt i kölden och skidade endast två timmar. Förvånade mig över att så många, framförallt de ryska juniorerna, körde fristil i kölden.

Levi01051212

Ut ur radioskuggan

Nu är jag uppkopplad igen, efter ett par dar i ”radioskugga”.

Firade första advent genom att förflytta mig norrut. Snön lockar i någon mån så här års. Lite tveksamt drag just då eftersom väderprognoserna lovade riktigt kallt väder i Lappland. Men verkligheten blev betydligt bättre än vad prognoserna lovade, åtminstone så här långt.

Idag fick jag också upp mitt nya telefonabonnemang till iPhonen. Därmed är jag åter online. Inget problem alls med konfigurering och inställningar. Nu surfas här snabbt från både mobil och dator (Sonera lovar upp till 21 Mbit/s för anslutningen).

Veckan har startat fint ur ett motionsperspektiv. Det blev endast en kort länk på söndan. Men jag fick till en tretimmars länk i både i går och idag. I ett osannolikt lugnt tempo dessutom. Det är ”hemmabanan” Isoporo förlängd med konstsöspåret som gäller. Temperaturen har legat mellan -8° och -13° så här långt. Så visst är jag nöjd.

Lägerbilder

Jag hade ingen ambition att fotografera på FSS-lägret. Inte ens ”riktiga” kameran hade jag med. Några ”roiskaisu” hann jag ändå med, så kvaliteten är därefter. Objekten på bilderna håller däremot klass.

Professionellt upplägg

Som utomstående betraktare tycker jag att FSS-lägret har ett proffsigt upplägg. Ungdomarna erbjuds bästa tänkbara möjligheter till träning under lapplandsveckan.

Boendet är centralt och bra, rent av lyxigt, och deltagarna får gå till färdig mat. En lärare finns med som håller skola varje dag. Till och med prov kan skrivas under veckan. Träningspassen, två per dag, övervakas av tränarna som instruerar och rättar till eventuella fel. Tekniken videofilmas och analyseras under kvällstimmarna. Vallateamet ser till att alla skidor är vallade och klara när träningen börjar. Vad mer kan man begära?

Tyvärr tog lägret slut för min del idag. Nu är det andra nöjen som väntar!

Jag åkte hem med tåg och hade tänkt ta bussen till Rovaniemi. Men som på beställning kom Matu med bil från Muonio, också på väg till Rovaniemi. Så jag fick lifta med honom. Det blev visst diskuterat lite skidåkning under den resan.

Väderprognoserna kollas

Föret har varit bra under hela lägret så här långt. Men temperaturen har varierat kraftigt, och snabbt. För att lyckas med vallningen på bästa möjliga sätt blir det att kolla väderprognoserna mest hela tiden.

I går på eftermiddagen steg temperaturen kraftigt. Det visste vi att den skulle göra. Men omställningen blev större än vi räknat med. Så lite svettigt blev det innan vi rättat till alla paren när ungdomarna redan var på väg till spåret. Optimalt blev det inte men träningen kunde genomföras någorlunda planenligt.

FSS-lägret

fortsätter planenligt. Inga malörer så här långt, vad jag vet. Föret har varit toppen. Och det är ju bra. Det finns goda förutsättningar för att de flesta orkar veckan ut.

Temperaturen varierar rätt mycket. Söndagens plusgrader byttes till någon minus i går och spåren torkade upp. Idag nöp kölden till ordentligt. Det var -18° C under kvällen träningspass.

Det är stundtals trångt i spåret. Det är främst ryssar, estländare, lettländare och litauer som trängs med oss finländare i spåren. Systematiken i träningarna kan möjligtvis störas en aning, men alla ryms gott och väl.

För min del har det varit lugna dagar ”på jobbet” så här långt. Lite videofilmning och vallningsjobb har det blivit. Variationerna i temperaturen sysselsätter framför allt på vallningssidan. I går sattes klister under samtliga par. Idag rensade vi skidorna från allt klister. Men vår vallare Antti gör det mesta, och med en imponerande precision!

Jag har hunnit med några länkar själv också, både skejt och klassiskt. Det är tacksamt med lätt före i säsongsupptakten.

Anttis klistertumme i arbete.

På snö

Jag förirrade mig till Levi. Kanske inte så märkvärdigt, sådant har ju hänt förr. Denna gång reste jag med FSS:arna på deras snöläger. Tanken är att jag skall bistå med diverse sysslor. De flesta i den 50 personer stora truppen är juniorer. Så jobb finns, inte minst med vallningen.

Höstens första skidlänk är också avklarad. Det blev tid över till en kort länk i kväll. Endast 12 km, men ändå. Jag tog skejtskidorna i det våta föret. Inte det bästa valet med tanke på ett sjukt knä, men det gick.

Snö finns så det räcker. Köldgrader har också utlovats de närmast dagarna. Efter morgondagens frukost blir det troligtvis att tillbringa förmiddagen i vallaboden.

Pohjoisen reissu yhdellä valloituksella

Lite mera levihumor. Längs stigen som löper över toppen på Kätkätunturi hittar man numera ett antal infotavlor. Tavlorna berättar kortfattat och lättsamt om naturen i omgivningen. Infotexterna och illustrationerna är gjorda med en rejäl portion humor. Stigen har efter tavlornas tillkomst fått namnet Rykimäpolku. Jag vet inte om jag plötsligt har fått livlig fantasi men visst utstrålar tavlorna lite erotik också.

Om näbbmusen kan man läsa att hjärtat håller en puls på 1300 slag i minuten! Helt otroligt. Ungarna som föds väger endast 0,4 gram. Och i parningstider håller honan öppet hus. Kavaljererna kommer och går och ungarna i en kull kan ha upp till sex olika fäder.

Som sagt, texterna är roligt formulerade. Om Grönbena honan heter det. ”Kuukauden pohjoisen reissu yhdellä valloituksella on naaraalle tarpeeksi. Liroemo nostaa kytkintä ja jättää untuvikkojen hoidon koiraalle. Levottomuus tarttuu lironaaraisiin: nokka kohti etelää ja menoksi!”

Tvära kast

Senast när jag var i Levi rådde kamos. Alltså det var MÖRKT större delen av dygnet.

Nu, knappt fyra månader senare, är det LJUST större delen av dygnet. Mörkt blir det först vid halv elva tiden. Vilken förändring! Helt otroligt.

I fjol försvann föret och snön ovanligt tidigt. I år ser det helt annorlunda ut. Vintern fortsätter ett bra tag ännu.

Priks slog till

Leviloppet skidades idag. Loppet verkar ha svårt att få luft under vingarna. Startfältet var mycket tunnt också i år. De sanna motionärerna har inte tagit loppet till sig. Banan på ca 50 km gick längs konstsnöspåret och Isoporo. Fyra varv alltså. Trevlig och omväxlande bana om man frågar mig. Men inte helt lätt. Det är för övrigt precis den slingan jag brukar köra här på förvintern. Jag betraktar den nästan som min hemmabana. Spåret går ju nära husknuten!

Förhållandena var krävande idag. Snöfall hela förmiddagen och temperaturen lite på plus. Det är nog en lycka att jag inte ens kom på tanken att delta. Jag har aldrig någonsin fått skidorna att fungera i våt nysnö. Aldrig! På sin höjd har jag sett andras som fungerat.

På damsidan var Riitta-Liisa Roponen helt överlägsen. Anne Kyllönen var tvåa. Anne lyckades skaka av sig Heli Heiskanen på slutvarvet efter ett skidbyte. De två gjorde varandra sällskap loppet igenom.

I täten på herrsidan var det tre löpare som följdes åt nästan hela vägen. Det var Esa Mursu, Juha Alm och Morten Priks. På slutvarvet var Morten Priks den starkaste och segrade mycket övertygande. Starkt gjort av en 20 åring.

Morten Priks är estländare och går på Ski College i Muonio.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lördagens sprint

Leviloppet arrangeras detta veckoslut. Själva loppet skidas i morgon men redan idag bjöds det på lite skidjippo. En sprintstafett med delvis lottade lag skidades nedanför Eturinne. I de tremanna lagen ingick en representant för näringslivet, en junior från nejden och så en elitlöpare. Elitlöparna representerades närmast av Anne Kyllönen, Mona-Liisa Malvalehto, Riitta-Liisa Roponen, Ville Nousianen, Kari Varis, Kalle Lassila, Martti Jylhä, Mikko Koutaniemi, Niklas Colliander och Matias Strandvall.

Någon tävling är det ju inte fråga om. Enbart uppvisning och PR. Dagens tillställning gick i mycket vintriga förhållanden.

Nedan en del av dagens bildskörd.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gnistan som släcktes

Ryggen, som gjorde att jag lade av med löpningen, har hela tiden blivit bättre, sakta men säkert. Nu på vårvintern fick jag plötsligt inspiration att börja springa igen. Jag vet inte varifrån den kom, för den överraskade mig faktiskt. Inga nötande långlänkar hade jag tänkt, snarare korta och mycket regelbundna. Morgonlänkar helst.

Från början av mars var det planerat. Jag kom punktligt i gång redan den 1 mars. Fick i hop till 9 korta morgonlänkar första månaden. Det har aldrig hänt tidigare. Gissa om jag var nöjd! Men redan från början började mitt högerknä krångla. Och det gör det fortfarande. Min fina plan gick således helt i stöpet. Det hela är ju ganska frustrerande. Med tanke på att mina knän nog höll för löpningen så länge jag höll på.

Skidåkningen kom av sig i ett tidigt skede denna vinter. Kanske just på grund av att jag var inspirerad att börja löpa. Efter en paus på över en månad skall jag nu lappa på skidåkningen lite med några länkar i Levi. Men jag märkte idag att knäet inte riktigt gillar skejtandet heller.

Skidspåren är av yppersta klass här i Levi ännu. Snön ligger dryga halvmetern och vädret visade upp sin allra bästa sida idag. Jag gjorde en länk till Köngäs och Rauduskylä och noterade att det inte var någon större trängsel i spåren. Det är verkligen synd när förhållandena är så här fina.

Luvattumaa 20.4.2012. Skidställningen gapar halvtom liksom terrassen.

Årets Icium

För drygt ett år sen skrev jag om den snö- och ispark som kineserna då byggde i Levi. Inlägget hittar du här.

Icium-parken fick en fortsättning också i år. Den en hektar stora snö- och isparken sägs vara en kombination av lappländsk och kinesisk mystik, och ser ut att vara en pigg och färggrann skapelse. Tyvärr kom jag mig inte för att besöka årets park. Bilden tog jag från skidspårets viadukt.

Vi gav oss

hemåt, redan i går kväll. Självfallet idiotiskt, att helt frivilligt lämna det fina vinterlandskapet och återvända till sörjan. Men kanske ändå helt på sin plats att varva avskildheten med lite social samvaro också. Och så blir det barndop till helgen!

I ärlighetens namn kan tilläggas att kroppen nog behöver lite vila nu, efter sex dagar på skidor.

Veckan i siffror:
Antal länkar: 6
Summa distans: 196 km
Snittlängd: 32,7 km
Tid i spåret: 14:51
Snittfart: 4:33 min/km
Medelpuls: 152

Levi by night 3.1.2012